Aftonbladet – 16 mars 1837, sida 2

således alt genom Wermlandsbinkens öppnande för kreditivech lånerörelse åt desse grannprovinser göra egna banker för dem öfve:flodiga. Dervid borde äfven komma i betraktande, att vid oktrojens slut, i fall nya banker öfverall under tiden ujpstått, Wermlandsbanken kunde anses mindre nödvändig, an om den genom er utbredd verksamhet inom flere provinser icke kunde umbäras. Slutligen erinrade han ånyo att frågan om territortalutvidgning borde föreg: frågan om ny tekmag. Grefve Frölich gen mälte, att det väl kunde synas bakvändt att e först besluta en territorialutvidgning, men dertil vore det enskilta skäl, att beslut om territorialutvidgning icke af bolaget kan verkställas utar Kongl. Maj:ts sanktion, hvilken återigen icke utan en förutgången ökad tekning kan sökes. Hans plan för proceduren härvid vore följamde: Vi beslute en ökning samt att anlägga hbankafdelningar i andra provinser; i enlighet med G 2 i bankreglementet öka lottägarne sin tekning pro rata parte; de tillökta sktierne må sedan, med en liten uppgäld, öfverlåtas till andra personer uti andra län; när detta skett, öke vi sedlarne och anlägge flera afdelnimgskontor. Hi C. F. Lexow begärde ordet och tillkänmagaf korthet: Tvenne saker har bolaget ati fremföl allt iakttaga, och detär inskränkning och försigtighet. Lotiägarne gå aldrig in på någor utvidgning, och det finns intet många, som vil vara en osäker seglare på ett obekant spekula tionshaf. Efter detta anförande begärdes pro. position, som framställdes sålunda: skall baukens fond ökas till visst belopp genom teknin; pro rata parte?. Grefve Frölich begärde härpå såsom konmtraproposition, att i händelse propo.sitionen ej bifalles, skulle frågan anses vara upp. skjuten till en extra bolagsstämma i nästa Fastisg, men då härtill svarades nej, ansågs kon. trapropesitionen böra förfalla. På propositionsn yrkades votering, hvilken utföll med 200 nej met 26 ja. (lut e. a. g.)