Aftonbladet – 13 mars 1837, sida 2

VNTIINTINESIIIIR ml UVTVIARGL ARAILULICD HA llUd petavn der, hvilken icke finnes i Aftonbladet, nemligen såsom om vi skulle yttrat, att afsigten med sarkasmerna icke skulle varit att tillskynda Hr Grefve Brahe något personligt obehag, utan härledt sig från Aftonbladets önskan att aflägsna Herr Grefven från Styrelsen, hvarigenom Alle handa får tillfälle till den reflexionen, att en synuerlig kombinationsförmåga erfordras, för att inse sammanhanget emellan Hr Grefvens hårklädsel och hans skadliga inflytande, hans ovilja för reformer etc. hvilket — heter det vidare — doch var hvad Aftonbladet skulle bePyvisa, för att få Hans Exc. bort. . Märk, lösare, allt det rörande som ligger i den sista af dessa strofer! Straxt efteråt säges det: Lika med Aftonbladet tro äfven vi, att Herr Grefve Brahe utöfvar, serdeles i befordringsärender, ett vigtigt och efter vår öfvertygelse ej sällan till orättvisa ledande inflytan?de, men ait Herr Grefven skulle blanda sig i :eller utöfva någon influence i frågan om de stora samhällsreformerna eller genom sitt mot;stånd hindra eller fördröja dessa, det betvifla vi högligen; hvarefter följer den trosbekänI nelsen, att hvad Allehanda förmenar hindra reformerna här ilandet, hvarken är den enes eller andres bland styrelseledamöterna positiva raotstånd, utan svårigheterna vid verkställigheten. Man kuade nästan säga, att det ligger en hel årgång Allehamdism i dessa få rader. Hvarken Harms Exe. Hr Grefve Brahe eller de öfrige styrelseledamöterna äro positift, d. v. s.iallmänhet, obenägne för reformer — det är blott verkställigheten som generar dem! em egement beskedlig tanka, i fall mam med reformer förstår sådana förändringar och förenklingar, som skulle sätta samhällsskicket på en mera rationell grund, skänka folket en större andel i ledningen af dess angelägenheter, befästa kontrellerna på byråkratien och förvaltningen, och göra alla samhällets fördelar lika tillgängliga för alla, som blott uppfylla de vilkor civilisationen dertill kräfver. Det kan visserligen vsra sannt, att ganska litet uti de mera spekulativa samhällsfrågorna hos; oss bestämmes hvarken af den ens eller andre! jaf Statsrådets ledamöter, och allraminst vilje vi; göra H. Exc. Hr. Grefve Brahe den beskyliningen, att hafva formerat sig något motiveradt. system ersot reformer i dessa djupare frågor; men detta hindrar dock ieke, och det vore roligt att höra om Allehanda i detta fall är af motsatt öfvertygelse, att både Hans Exc. och hams kolleger i allmänhet äro afsvurne motståndare till sådana reformer, som vi nyss nämnt, äfven em de aldeles icke behöfde möta hinder i verkställigheten. Eller hvad tror D. A.? Låt blott Hans Exc. blifva föranlåten att yttra sig, huruvida han ville förerda en ändring af den militärdespotism i våra lagar, som för fredstillståndet och efter inrättandet af ett beväringsförsvar bibehåller samma Drakoniska disciplinärsystem som under brinnande krig, ochi hvilken ålägger lifsstraff , (åtminstone 28 dygus. fängelse vid vatten ech bröd) för samma förolämpning mot en person i uniform så smart han anses tjemstgörande, eller mot en betjent i hofliveg, hvilken met hvar och en annan eller mot : samma personer mär de icke äro klädde i livreet! eller uniformen, försonas med sexton skillingar: ! försök vidare att indraga Riksmarskalksembetets och Borgrätternas privilegierade jurisdiktioner,: hvilket allt är reformer, som icke äro på mågot: vis svåra att verkställa, och vi skole se, om icke : Hans Exc. Hr Grefve Brahe blir en af dessa re-: formers ifrigaste motståndare. Dylika lagar in-! verka likväl, åtminstone de förra, ganska myc-! ket på samhällsskicket, och utgöra ett stort hin-! der emot den jemlikhet inför lag, hvilken är ett: bland de första vilkoren för medborgerlig frihet. a J En sak rmedgifve vi visserligen i afseende på de ofvan omförmälda uppsatserna; nemligem att anmärkningen angående Hans Excellenss inväljande till Ledamot af Wet. Akademier kan vara mindre angenäm för Hans Excellens. Men om man vid begreppet om en Vetenskapsakademi fäster den betydelsen, att dess le! damöter böra på ett eller annat sätt hafva gjort sig kände såsom vetenskapsmän, eller åtminstone såsom utmärkte befordrare af vetenskapernas ; framsteg, månne det icke då nedsätter en sådan akademis värde, att den gör sig till en viss: grad till hofinstitution, hvilket sker em dess insignier kunna användas såsem en tillökning i förnäma men profana personers titlar och dekorationer? Hvad hindrar väl då, att Fakulteter