Aftonbladet – 7 februari 1837, sida 3

DEN RYSKA OFFICIELLA PRESSEN MO FRANSYSKA THRONTALET. I Lördagsbladet omnämndes i förbigående att en häftig strid uppstått emellan tidningsor ganerre för Ryska och Fransyska Regeringarne med anledning af Konung Ludvig Filips senast throntal. Ett i Warschau utkommande blad Dzinnik Powszny, som är officielt, och såle des inspireras från Ryska samhällets höjder, har i en ytterst bitter artikel gifvit luft åt sit onda lynne öfver Frankrike och hvad sig de tilldrager. Journal des Debats har replicerat, och icke lagt fingrarne emellan. Att Fransyska Konungens throntal på detta sätt officielt attackeras från Ryska sidan, är ett ytterligare fenomen bland de många, som bevisa huru legitimiteten anser de genom revolutioner uppsatta dynastierna, och hvarpå vi för icke längesedan i en artikel, uti bladet för den 6:t2 i förra månaden, särskildt fästade uppmärksamhet. Den Fransyska konungafamiljens placerande i den 1frågavarande Ryska officiella artikeln bredvid moraser, som skola uttorkas, undgår icke att särskildt genom sin amabilitet frappera läsaren. Så här uttalar sig den Ryske publicisten : Detta tal säger just ingenting nytt, såvida man ej tilläfventyrs vill anse såsom en nyhet, att det omtalar lagförslag till förmån för kungliga familjen, rörande uttorkandet af moraser och dylikt. För öfrigt stå de särskilda paragraferne iltslet i strid med hvarandra, och ännu mera med sakernes verkliga ställning. Så börjar talet straxt med att prisa allmänna freden, hvilken enom Frankrikes vishet blifvit upprätthållen och befästad, och ett par rader längre ned blir man redan nödsakad att beklaga sig öfver det invertes kriget i Spanien, och det i Afrika lidsa nederlaget. Likaledes hafva, såsom bekant ir, tvistigheterne med Förenta Staterne och Schweitz hvarken inbragt Frankrike ära eller nytta, utan fastmera Fransyska regeringen blifvit skrämd att betala Amerikanarne hvad de ordrade, och dess eget försök att i sin tur skrämma Schweitz,stött på så många hinder, att nam utan vidare omständigheter måst i största hast låta sig nöja med en ganska tvetydigquasiarsäkt af Schweitz. Och hvad är väl vidare neningen då det heter i tarontslet: i nära förbund ned England, uppfyller Frankrike med samvetssrann trohet sina ingångna förbindelser mot Spanien. Det vure omöjligt att förstå denna fras, så rida icke, försigtigtvis, dem samvetsgranna troheen blifvit vederbörligen begränsad genom den tillsatsen : och i öfverenstämmelse med den anla, som dikterat nämnde traktat. Slutligen tår den paragrafen, som fägnar sig öfver att passionerne lugna sigi Frankrike, och icke