Aftonbladet – 7 februari 1837, sida 3

Lä Beskrifning på sista Magisterp,omotionen Upsala, i en Amerikansk tidning. Då man i allmänhet högst sällan ser några underrättelser från Sverge uti utländska tidningar, och dessa merändels på det högsta förvrängda, är det med verklig öfverrasknping, son vi nyligen i en tidning, som utkommer i NewYork i Amerika, nemligen the Commercial Advertiser, funnit en lika utförlig som trogen beskrifning på den sedaaste Magisterpromotionen i Upsals. Denna beskrifning upptager ungefär så mycket som 3 spalter i Aftenbledet. Den börjar med en skildring af sjelfva stadens och slettets utseende, folkmängden, professorernes och studenrternes antal. — Författaren uppgifver de akademiske lärarnes antal tillsammans till 80 och tillägger det epithetet af ett utmärkt universitet, äfvensom han omnämner, att en vetenskaplig qvarta!srevy — förmodligen menas härmed Sva — utgifves der. Jog fann här, säger berättaren, studenternes gemla fördelning i nationer ännu bestående. Det vill säga, att Sverge är deladt i 13 provinser och studenterne från hyarje af dessa provinser kallas en natien. Hvar och en natien lefver — här har den gode korrespondenten tagit fel — i sitt serskilda qvarter af staden, hafva serskild salar hvari de sambs till afhandlande af nationens angelägenheter eo. s. v. Dessa föreningar anser han således likna de serskilda litterära soeieteterna vid Amerikas ugiversiteter, fasiän de förra hafva mycket mer att göra med kontrollen öfver de enskilda medlemmarna. Korrespondenten berättar härefter, att han vid sin ankomst till Upsala uppsökte Professor Geyer, till hvilken han hade rekommendationibref, och som emottog honem med mycken arlighet. Professorn hade genast tagit honom med sig till en frukost, som han samma dag Pgaf i orangerihuset, fordom Linnds botoeniska trägård, der han fick se icke blott alla Professorerna, utan äfven många andra af landets utmärkta män. Hvar och en åt frukost så godt han kunde komma åt, på stående fot och under konversation med sina vanner. Denna kollation, som var verkligen excellent och högst frikostig, bivistades af några hundrade gentlemän. Berättaren hade härunder fått illfille att några ögonblick se sig omkring på letta rykibara ställ; der den botaniska vetenskapens fader lefvat och dött. Han hade äfven sett hans dotter, den enda öfverlefvande medemmen af denna familj, och fann äfven att hon nade hunnit till vackra år. Härefter beskrifves processionen till domky 3 can, som säges vara af immens storlek, i söthisk styl och högst praktfull till det inre, amt sjelfva promotionen, med största noggrannet, kransarna, magisterringen, kanonskotten, slet till damerna m. m. Som de fleste läsare edan förut känna, huru det tillgår vid denma teremoni, så förbigå vi det här. Äfven den påföljande middagen i det stora orangerihuset ;mtalas. Der hade varit 220 personer vid ett ord af omkring 100 alnars längd. Detvar;? äger han, en verkligt intagamde anblick. 3ordet var betäckt med en stor mängd olika ätter, och för öfrigt på korta afstånd rydt med pomerans och citronträd och anIra sköna buskvexter.?? Skålarne med sina anfarer och såeger omförmälas härvid. Derefer hade sällskapet spridt sig i trädgården, dit fven stadens herrar och damer hade kommit utt promenera, och han berättar sblamd annat,