Aftonbladet – 6 februari 1837, sida 1

ställde sig, oaktadt regeringen ställt erforde: li penningesummor till Yussufs disposition. Jag glömde att säga, att när armeen lemnac Bona, hade den icke med sig mer än omkrir 30 stormstegar; de fleste måste qvarlemnas J vägen till Constaatiue, emedan transportmed felades. Nå väl! oaktadt alla dessa missräknir gar, trodde man att invånarne skulle lemna o stadens nycklar på ett silfverfat (skratt), så så Iker var man på sin sak att rycka in i Con Istamtine utan att lossa ett skott, och till de Igrad hade mar vaggat marskalkens ivbillning dessa illusioner, att då kanonskotten dånad från stadens vallar, trodde han att det var e I hederssaliva. (Högljudt löje.) Mioa H:rr, i min tanka är det styrelsen, soi är brottshg; hon borde känna huru det sto vill a Afrika, och icke låta bedraga sig af sin agenter. Hvad blef väl då resultatet at kampanjen emc Constantine? Vi besatte Guelma; Guelma sor är en dålig position, Guelma sem är omgifve af fientliga stammar. En förtrafflig eröfring! Jag skulle gerna vilja veta, hvilkendera upp giften om antalet af dem, som omkommit vi expeditionen mot Constantine, man bör tro Jag väntar äfven i detta hänseende forklaringa af ministeren, ty jag kan, på samvete, icke lit på den siffra Mouvitoren gifvit oss. Kammeren torde nu tillåta mig att undersö ka hvad vi skola göra med Constantine — de finnes icke mer än fyra partier att taga. (Lång varig munterhet.) Jag önskar rätt mycket, at det gåfves ett femte, ty alla fyra äro vederstyggliga. (Fördubblad muwmterhet.) Men jag vil icke tala om denra femte utväg. rn Det finnes således fyra serskilda sått att -gi tillväga: det första är att bränna Constantine hksom man brännt Mascara (sorl); det andra att der etablera ett kontributionssystem, på sam. ma sätt som man gjort i Tlemcen; det tredje att sätta dit en Bey; det fjerde, att lägga di en Fransysk besättning. Jag skall serskilt undersöka hvartdera af dessa fyra sätt att gå tillväga. . Att bränna Constantine! J måsten tillstå, mina H:rr, att det år ett eget sätt att civilisers ett nomadfolk derigenom att man bränner des: boningar. (Munterbet.) Det finnes icke städe nog i Afrika, och man bränner dem! (Rörelse. Den första utvägen duger således icke. Talrika röster: Nej! nej! den är afskyvärd! Alt intöra ett kontributioussystem i Constantine, i likhet med hvad som skett i Tlemcen! Detta medel är i min öfvertygelse ännu grymmare än ren och simpel brand. (Rörelse). Detta medel ådrager oss klagomål af befolkningen. I sammanhang härmed får jag fråga Herrar ministrar, buruvida de icke fått emottaga en klagoskrift från Tlemcen genom ea deputation? Hsar ar denna klagoskrift, hvad svar har deputationen fått? Jag skall för Kammaren uppläsa en klagosknift från Tlemcen, undertecknad: Mustapha, Ibrahim och Ismael. Om det ej är samma dokument ministrarne fått, så må de aforyta mig. I denna klagoskrift säga invånaroe i Tlemcen: Vi hafva i ett ögonbhek blifvit beröfvade all vår egendom, våra smycken, våra kläder. I fall vi varit Frankrikes fiender. hade vi aldrig kunnat blifva behandlade med mera grymhet; vårt elände är så stort, att de: skulle pressa tårar ur den känslolösaste menni skas ögon. Vi hafva blifvit kastade i fängelse med våra hustrur och barn — mina Herrar, jag stannar, ty dessa detaljer blifva alltför ohyggliga. (Rörelse). -J sen hurudant system uppbördsmänren i Tlemcen begagnade, det vill säga Yussuf Bey, juden Hassan och Mustepha. Emedan invånarne i Tlemcen icke hade penningar att betala med, befallte de dem att aflemna sina smycken. Denna operation skedde i början med en viss offentlighet. Invånarne i Tlemcen aflemnade sina smycken och dyrbar heter, hvilka inköptes antingen af uppbördsmäuvnen, eiler af andra personer, som ville haf va en souvenir från Tlemcen. (Skratt.) Det dröjde icke länge, innan uppbördsmännen tyckte att denna method var alltför lenfällig; de började handla i mörkret; de skickade efter qvinnor och barn; de begingo grymheter. Jeg skulle kunna uppgifva huru många prygel, son: verkligen utdeltes, och huru många rapporterne uppgåfvo. Jag skulle kunna uppgifva på hvad sätt det röfvade, smycken, de dy:b rå vipren, bortfördes. Men jag stannar. Den 20 Februar: utskref juden Lassery en kontribution af 100,000 fr. i penningar och silfvertackor. De förstadagarni Mars hölls i Algier, under autoriteternas ögon,