Aftonbladet – 6 februari 1837, sida 1

je genom dess meddelande. — Det lyder soi foljer: Mina Herrar! Jag skal! icke inlåta mig Idet allmänna af frågan rörande vår kolonisatie i Afrika; jag skall imskränka mig till hvad soi har afseende på expeditiomen till Constantine. Det är oundgängligen nödigt, att regeringe ingår i förklaringar, och jag uppmanar formmli gen ministrarne dertill. Min första fråga ska I blifva hvarifrån det olyckliga inflytande kom som dref oss till Constantine. J påminnen ede mina Hrr, att alla betänkanden från edra kom missioner afstyrkt denna utsträckning utan grän af våra vapen i kolonien; J uttaladen eder för lidet år emot ett sådant system. Jag kan sile des ieke fatta hvad det är för ett inflytande som bestämt oss att företaga denna olycklig expedition. Den andra frågan jag ställer till ministrarn är, hvad vi skulle göra i Constantine, då v kommit dit? ty det är troligt att det var fö att göra någonting der, som vi ville marscher dit. Mina Herror! de Afrikanska angelagenheterni hafva ända till närvarande stund alltid varit be. drifna i skuggan, och regeringen, långt ifrån at hjelpa oss att komma till klarhet i saken, ha alltid behagat intrassla den — — (Sorl.) Hvilken bland oss förvåmas icke öfver, att de första härskriet utgick från en generalprokurators mun! (man nämner Hr Realiers Dumas namn.) Men det är ren sanniovg. Denne generalprokurator sade, då han installerade en fredsdomare i Bona, att invånarnes i Constantire if. riga önskningar kallade oss dit. Här uppläste Talaren flera utdrag ur en mänga broschyrer rörande Alszierska frågan, och hvilka i hans tanka innehöllo bevis, att expeditioner till Constantine redan för lärgre tid sedan blifvit beslutad, utan att hvarken nyttan eller nödvändigheten deraf voro ådagslagde. Låtom oss nu — fortfor Talaren — begifva oss till Constantine eller snarare till frågan om Constantine. (Skratt.) Jag frågar nu för det första ministeren, som är eller bör vara ensam ansvarig, hvilka försigtighetsmått som blifvit vidtagna, innan man vigade sig på denna expedition; och, för det andra, huru många trupper, som begartes, och huru många som bewljades? Jag frågar ytterligare hvem det var, som valde lidpunkten för expeditionen? ty i min tanka är det just bos den persenen, som brottsligheten ligger. Hela verlden vet att i Eona t. ex. febrarme börja i Oktober, och upphöra icke förrän i Mars. J hafvea icke förgätit, att af ett regemente, som kom 1600 man starkt till Bona, 600 genast insjuknade, och att, innan expeditioner afgick, häliven af effektiva styrkan var ur stånd att göra tjenst, emedan den lig på sjukhusen. — Jag kan således icke begripa att Hr marskelken, som har en ling erfarenhet, i sin bulletin talar om att en ovanlig händelse var skulden till expeditionens missl,ekande; alltsammans var ganska varligt; det var så till sägandes bloit en kopia af expeditionen till Mascara. Se här änou en broschyr. (Skratt.) Jag ser af den, att under kampanjen mot Mascara söpko menniskovarelser så djupt ned i smuts, att man icke kuade känna igen stället der de fallit omkull, på annat äa den vågformiga rörelsen i gyttjan; och af marskalkens rapport finner jag, ait den 16 November 1836, ungefär vid samma tid expeditionen företogs mot Constantine, voro vi blottställda för hela strängheten af en Rysk vinter, och trupperne utmattade af fatigue, emedan de tillbragt 48 timmar i gyttjan. Taleren sökte pu bevisa, att ingenting utomordenrligt tilldragit sig vid kampanien mot Constan ine, utan att alltsammans var temmeligen lika med hvad som tilldrog sig under expeditionen emot Mascara. Alla de svårigheter, armeen vid hvarje fjät mötte umder denna sednare expedition, förekommo också under expeditionen mot Constantine. Efter att hafva uppräknat alla de orsaker, som på visst sätt demoreliserat armäen i Afrika, fortfor Talaren på följande sätt: Vid Mascara felades kameler; vid Constantine felades mulåsnor. Jussuf hade lofvat att skaffa oss 1500 st., han lemnade icke mera än 130, och det var med möda som vi, genom uppoffring af mycket penningar, kunde komplettera behofvet inom en brigad af 475 mulåsner. Det dröjde också icke länge innan lifsmedlen började tryta. Avantgardet fick ingen proviant ifrån den 16 ända till den 27; i 11 dagars tid slogos våra seldater i smutsen, titan ve pm