Aftonbladet – 6 februari 1837, sida 1

-licke blef försåldt, skickades omkring till salu, -Jaf juden Lassery, 1 flere städer vid MedelhafIvet. Jag vet ej om så upprörande bandlingar begingos ens då Algier var ett sjördfvarenäste! (Bifall.) Jag frågar ministeren, om hon icke fått en klagoskrift häröfver från en konsul. (Rörelse.) Mina Herrar, jag har utvecklat för eder hura det andra partiet i ordningen, som man skulle kunna taga med Constantine, komme att blifva beskaffadt; jag tror att det är ett dåligt parti. (Ja! mycket dåligt! mycket dåligt!) Jag kommer nu till den tredje utvägen: at! tillsätta en Bey i Constantine. — Mina Herrar) Bey-systemet har icke hittills lyckats oss rärdeles i Afrika. Den förste Beyen vi insatute i Medeah, blef enleverad, med soldater och :sm munitioo, af en af Abdel Kaders löjtnanter (skratt); vi höllo på att installera Ber-Omar i ett närgränsande Beyskap, men sinnesstämningen hos folket var sådan, att vi måste afstå ders utrån. Men Ben-Omar är lyckhgare än den förstnämnde Beyen, ty han har en pension af 6000 frencs. Vi hafva ytterligare tillsatt en Bey i Milanva; men denne, som fordom varit tobakshandlare, har blott sett sitt Beyskap på afstånd; han befinner sig ännu i Algier. (Skratt); Vi hafva en Bey i Mostaganem; denne blef ganska ordentligt installerad, ty samma. alftom det skedde, låg på hvardera sidan om hans tält tvenne högar af menniskohufvuden, nyss afbuggna. (Rörelse.) Vi hafva en Bey i Ma— scara, det är El Mazary; men ban ströfvaromkring på landsbygden, emedan han icke kan komma in i Mascara. (Skiatt.) Moakhabe, den Beyen vi hafva i Tlemcen, är i en helt olika belägenhet med El Mazary; ty han är ejistånd: alt komma ur Tlemcen. Se här, om jig iske misstager mig, sex Beyer in partibus, som vi hafva i Afrika. (Skratt.) FEet är hu fråza om att tillsätta en sjunde i Constantine. Den tredje utvägen är således dålig. (Ja! Ja!) Den fjerde utvägen: att lägga er Fransysk besättning i Constantine. Mina Herrsr, Tlemcen och Tafoa uppmuntra just icke synnerligen att vidtaga ett sådant system. Jag tror icke, att Constantine kan bibehillas med mindre besättning ån 15,000 man; och dessutom måste med Constantines besattande kombineras ett allmänt ockupations-system; man måste då besätta Medeah, Miliana, Moteah och komkommunikationspuakterne dem emellan. — Jag förklarar, utan ruktan att blifva öfverbevisad om motsatsen, att med ett sådant system skulle vi behöfva 60,000 man i Afrika. (Sorl.) En röst. Hr Bugeaud begärde ej mer än 45,000. Hr Desjobert. Jag är icke militär, och kan följaktligen icke åberopa någon egen erfarevbet i ämnet; men jag stöder min tanka på general Drouet dErlons, som rörande våra Afrikanska angelägenheter yttrade sig på följande sätt: Vi behöfva en budget på 50 miilioser och en arme af 60,000 man för Afrika. Och af alla dessa uppoffringar skola vi icke hemta den ringaste fördel. (Rörelse.) I Afrika sprida våra vapen öfverallt ofruktbarhet och ruinera handeln. Om man underrättade kammaren wm sakerzes verkliga ställning, är jag öfvertygad att icke en enda Deputerad; skulle votera för de anslsg, som Perordras för att fortsätta ockupationen af Algier.? (Rörelse. Marskalk Clzuzel sade oss 1833, ifrån denna tribun, och i fall det icke stod stt läsa i Monitören, skulle jag ejtro det: Det är min öfvertygelse -— sade han — att 2000 Fransmän skulle vara tillräckliga, för att slå aila Kabyler i hela kolonien; ty jag har icke behöft större styrka för att drfva dem på flysten.? Det är sannt att han föreslog, att till dessa 2000 mar lägga 3000 natiovslgarder, dem Södra Frankrike borde lemna; förmodlizen i anseende till det stora interesse, dear na del af landet har i Algierska frågan. Mina Herrar, det återstår mig nu blott att fråga regeringen hvad hon ämnar göra, och em hon har ett femte medel att föreslå oss? Män: nvan jag gör det, begär jag att på Kammarens hord måtte nedläggas de instruktioner, som de renne senaste ministererne gifvit marskalken guvernören, samt den brefvexling,hvartill dessa nstruktioner gifvit anledning. Jag: begär exolikationer i afseende på utpressningarne i Tlemt sen, rörande orsakerna till olyckan vid: Comtantine, och slutligen om den tidepunkt; då xpeditionen blef beslutad: Jag begär slutligen ipplysningar om Constantines och Guelmas vigty