Aftonbladet – 31 december 1836, sida 2

OM GOETHES SISTA POLITISKA KONFESSION. Goethe har rönt samma öde, som andra stora män, att man slagits om hans qvarlåtenskap;, icke blott i löst och fast, utan äfven i andligt och lekamligt afseende. Ibland andra, som höllo sig framme straxt före och efter hans hädanfård, för att stoppa undan en och annan liten souvenir att skryta med i en framtid, var äfven en doktor J. P. Eckermann. Han visste, huru nyttigt och beqvämlt det är att kunna citera stora mäns zuktoritet 1 vigtiga frågor, i fall man skulle hafva något ondt om egna tankar och argumenter för hvad man vill bevisa. Då Goethe var känd såsom ett af de åt liberala ideer minst lutarde snillen, var man naturligtvis angelägen att uppsamla hvarje smula, som fallit från hans bord af politisk spis. Dessa smulor bar äfven vår Minerva varit angelägen att för Sverges, Göthes och Wendes läsande publik enfaldeligen uppduka. Dervid kunde icke ens Dr. E:s likbesigtoingsprotokoll fela; ty hvad kan vara uppbyggligare och mera rörande än att veta, huru en sjuttieårig maken kropp sett ut? Man vet ju, huru besatta käriogar äro att spricga och se lik! — De kunna dervid falla i lika yrande förtjusning, som Fröken Blanzeflor kände vid åskådandet af mycket unga fö