Aftonbladet – 31 december 1836, sida 2

orgligt, åt (äfven det skriftliga) minnet af örlorad storhet helgadt lif. — Sålunda hade en nyare tidens märkvärdigaste man utar anska revolutionens lotteri dragit en stor, aen em trägiskt stor lott! De anmärkningar referenten vid detta aretets genomläsning hunnit att göra, äro ej af len betydenhet att de kunna förminska arbeets värde. Så stupade t. ex., enligt flera hitorieskrifvare, Astyages ej i slaget mot Cyrus, tan benådades af sin segrande dotterson med vesittningen af Hyrcanmien. Det var ej Schyterne, utan Tracerne, som vilbakadrefve Mardonius. — Att Cimbrerne kommo från Svarta Hafvet är osäkert. Många nse dem hafva kommit från Jutland och vorra Tyskland. — Den angifona Roms befolkning af 2 millioner invånare torde vara öfverdrifven; flere häfdateknare nedsätta den tilll hälften. — Besynnerligt är uttrycket att Romarne ej voro skapade för uppfinningen af glasfönster och skorstenar : kanhända voro de också odugliga att uppfinna cigarrer, karafiner och sängvärmare. — Ausonius var ej kejsar-historiens författare, såsom man af ordställningen skulle sluta, utan en skald; redigare hade varit att uppgifva någon af Cesarernes bistorie sksifvare vid namn, såsom Vopiseus ete — Då författaren nämner folkslagen, som bebodde nu-: varande Tyskland; borde den ursprungliga benämningen Germaner strax tillfogas; i synnerhet en sida derefter man refererar sig dertill. — Carohngernas bemödande att utbreda christendemenr i Norden härrörde mindre från begäret att politiskt underkufva dessa folkslag, hvarull de redan funno sig försvaga, än att blifva fria från deras sjöröfverier. Muhameds teckning är något för kort; denna religions vigtigaste politiska verkan, att uppdrifva Österländska despotismen till dess högsta potens, hade kunnat nämnas. — Grönland och Winland var ej det samma; det af Norrmän upptäckta Winland låg sannolikt i det nuvarande Pennsylvanien eller Virginien eller åtminstome söder om Ca nada. — Siffrerna påstås vara utaf Indiskt och ej af Arabiskt ursprung, ehuru Araberne öfi verförde dem till Europa, Sjukhus och fattighus blefvo ej genom korstigen först bekanta i Europa; strax från christendomens utbredsnde blefvo dylika anlägda. — Då Winkelried nämnes, borde äfven hans bedrift att kasta sig på fiendens spjut, för att frälsa sitt fädernesland, apföras. Jesuiternas religiomskrig var ej det första, Albigensernes hade redan föregått. Gustaf Wasa införde ej i Sverge representationen af fyra stånd, han blott bekräftade och fullkomnade denna inrättvoing. — Man behöfver ej just vara nyhetsmakare, utan. kan gerna vara konI servatif, och: ändå anse bondekriget i sex:onde seklet såsom ett gräsligt anskri af den lidande .. menskligheten! — Påminner referenien sig rätt, så var Drebbel Nederländare och ej Engelsman. — En oriktig ordställning måste vara, d? här talas om den olycklige och store mästarer ! Titian ; dessa epitheter tillhöra den förut nämI de Correggio. — Joseph den andre anklagas e I med rätta för sitt deliagande i Pohlens första del I ning, ty då för tiden förde hans moder Marie Theresia ännu sjelflmyndigt regeringen. Det lä. lrer vant öfver Cherssons, ej öfver Moskwas porY tar som Catharina II lät rista den famösa inI skriften: härifrån går vagen till Byzans. — För hårdt är omdömet, att Necker vid fransk: I revolutionens början för öppet framlade för fol. ket rikets financiella ställniug; ty det allmän na eläedet hade redan for mycket blifvit blottad genom sammankallandet af les notables. Vi önska och hoppas att detta arbete skal isynnerhet af der studerande ungdomen omfat tas med det interesse det förtjenar; äfvenson referenten ej tviflar till och med att äldre al skare af historien skola erfara samma nöje vi I dess genomläsuing, han sjelf åtvjutit.: oo a re Ane AA ARANTTTN OK Fer rr Å TVÄTT TreroarT AA 17 FYKT