Aftonbladet – 29 december 1836, sida 2

öfverskott. Uti följande versen, hvars begynnelsebokstäfver bilda: Högborne Furste, sänker sångmön sig närmare jorden: Hör, värdes höra och bönhöra! Öfva nu här Din Gudamagt: Gif lof! låt sökande framföra Bevis på hvad de förebragt. O! måtte för sitt bimlalån Regenten öfver verldars öden Nåd skänka åt Carl Johans Son, Ej endast 1 mo:gångar snöde! Försyn! Din långa starka arm Utöfver allt sitt välde sträcker. Ren hörs i illskans läger larm Som till Ditt Gudaöra räcker, Tillåt en mask i denna verld Ett vittne till ditt allt i alla Som uti mörkrets nät är snärd Att för Din Nådestol knäfalla. Här följer en ny komposition, der initialerna af hvarannan rad bilda namnet Oscar. O! må Du lefva dyre Prins, Till dina barns och Sveriges ära, Så att en efterverld det mins Och motgångar Dig ej förfära,! Carl Johan trotsat ondskans list, Han hafver våldets välde krossat, Allt ondt har ryckt från minsta qvist Och vådan har i vädret blossat, Rättvisan blifver aldrig matt Den hvilar ej på lättjans kuddaHon ej förslösat har sin skatt Ej fruktar hon för illskans uddar.? Den påföljande versen är stämd mycket det allvarsamma, ja till och med nästan skarpa Olycklig den som miste tar