Aftonbladet – 29 december 1836, sida 2

Om oadt och godt i deana verlden: Såsom en osäll han framfar Och lemnar sig åt snöda flården. Kan Du, som lifvar Sveriges hopp, Förglömma den förnämsta pligten Att vörda under lifvets lopp Till sista dagen, intill griften Rättvisans föreskrifier noga, Så skall sig ödet mot dig foga. Oskulden och behagen Som hvila 1 ditt allt. Kan muntra hela Lagen Allt är ju så befallt. Res ej från dina fäder Till himlakungen opp: Du dem och alla gläder Just med ditt lätta hopp. Skalden öfvergår nu till ett annat ämne: Skildringarna ; sånggudinnan rynkar sin panna, och hon erinrar om sjelfva Tartarens qval den djerfve, som företager sig det orådet att skildra. Så segra vi som aldrig vannt I fordom tima väldets tycke, Kan nu framträda lagat och sarnt Utrustade med himlens smycke, I sanningen förvaras, göms All sällhet som på jordea finnes, Lätt, hastigt motgången förglöras Och bojans tyngd man mer ej minnes. Du, som med våld i arga sinnet Har spridt mång olycksalighet. Rättvisan har dig städs i minnet Hon hämnas i en evighet. I andeverlden finnes plågor Ej såsom uppå lifvets stråt Natten klädd i Tartarens lågor Fördrifves der med pust och gråt. Gud i sin allvishet belutar i Det ändsn verket kröna skall, Att den som sig till honom lutar, Ej nånsin kommer uppå fall. Rik, fattig, mäktig, hög ech låg, Förenade som syskon kära. Nu erifvande för vind och våg, Lofsjunga skola Skaparns ära; , Ej flärden, vansklighetens lycka 4 Skall dem ifrån Hans sida rycka. Snart synes det likväl, som om poeten sjelf s funnit sin inspiration nog dyster och straffande; -hvad han nyss risat, lisar han derföre nu, , luti följande achrostikon öfver namnet Krusen. I stolpe: Kung Salomo som kunde mycke Regerade sitt ystra folk Uti båd mitt och andras tycke Synes du här som sanningstolk; Endast din oförskräcklighet Näres utaf rättvisans strålar Segrar på all förmätenh:t Ty derför tömmas många bålar. Oblygsamheten blef din lott, Lätt, fort framskrider du på banan, Påtänd din lunta, och gif skott; . En Gud skall ge dig segerfanan. Annu en art af denna skaldekonst finnes här, som kallas Nanakreonism. Enligt förf:s benäget meddelade upplysning, skall deita vara ett samI mandrag af non Anakreonism, som betyder att förf. blygsamt anser sina verser ej kunna jemföras mad Anakreons. Den tekniska färdigheten är derföre icke mindre, ty här får man läsa baklänges, först namnet Krusenstolpe, ock derefter Rosenblad; tvenne namn, som I-I förut icke på länge triftis så nära tillsamEE ee PT MM