Aftonbladet – 17 november 1836, sida 1

rn nn nr nt tt nn org III c. 31) en bättre organisation. Ge nom detta statut delades den hittills såkallad provinsen Quebec i de båda provinserna Öfr ; Joch Nedra Kanada, och hvar och er af den ij fick en serskild förvaltning och lagstiftande makt Pitt, som föreslog denna åtgärd, hade för af. sigt att genom denna landets delning göra et slut på stridigheterne och afundsjukam emellar ,.de ursprungligen Fransyska invånarne i koloni. -len, hvilka för det mesta voro bosatta i Nedr: Kanade, och de nya kolonisterne, hvilka til större delen invandrat i Öfra Kanada, derigenom att hvardera partiet inom sitt distrikt förvissades om mösjoriteten. Den nya författning, som den sålunda skilda kolonien nu erhöll och hvilken var alldeles lika för båda provinserna, skulle vara en trogen albild af moderlandets författning; men det är nästan blott i der yttre formen en analogi eger rum. Guvernören företräder Konungens ställe, det legislativa rå.) det (första Kammaren i legislaturen) Öfverhuset, 3 och House of Assembly Underhuset. Yttermera fiones ett så kalladt exekutift råd, hvilket motsvarar hemliga rådet i England. Den makt, som genom författningstatutet blifvit tilldelad kolonialförsamlingen såsom sådan, liknar temmeligen nära Brittiska parlamentets konstitutionella makt, och äfven i lagstiftande maktens sammansättning finnes så tillvida en likhet med I parlamentet, att det legislativa rådet ifrån börIjan, liksom Öfverhuset, bestämdes att represenTtera det aristokratiska elementet. Likasom i I Brittiska författningen, skulle den tillbörliga jemnvigten emellan monarki, aristokrati och deI mokrati utgöra sjelfva väsendet af kolonialförfattningea. Men hvad nu den aristokratiska delen af lagstiftande makten beträffar, så ville vid sjelfva författningsstatutets tillkomst de nödiga elementerna till en sådan skapelse inom kolonien icke låta sig finna. Den Fransyska adeln, som, då kolonien var under Fransyskt välde, räknade talrika representanter bland kolonisterna, hade genom Engelska eröfringen till större delen blifvit fördrifven, och de få qvarlefvorna deraf förlorade så mycket snarare sitt fordna anseende och betydenhet, som välmågan allt mer och mer utbredde sig hland de invandrande Engelsmännen, och småningom äfven bland den redan bosatta fransyska bourgeoisien, och ståndsfördomarne hindrade adeln att hålla lika steg med medelklassen i förvärfvandet af förmögenhet. Utomdess hade landets nya herrar fråntagit adeln embetena, hvilka under fransyska väldet gifvit deo så val förmögenhet, som inflytande och anseende. Då af dessa skäl den gamla adeln måste anses såsom alldeles icke mera existerande, var man mnödsakad att gripa till ett annat material vid sammansättringen af legislsturens första kammare. För detta ändamål framdrogos nu hufvudsakligen de personer, som i följd af proklamationen 1767 intagit embetena, från hvilka de förre innehafvarne blifvit våldsamt fördrifoa, personer, som i allmänhet just icke bade särdeles godt rykte, och till större delen inkommit i kolonien i följe med armen, eller såsom agenter för Brittiska köprän. Genom revolutionen i Förenta Staterna tillvexte denna klass betydligt, i följd af den utvandring hvartill embetsmän i de insurgerade provinserne blefvo tvungne. Medlemmarne afifc dessa familjer vände sig naturligtvis först tillk Kanada, mottogos der, såsom offer för deras nit 8 om rikets enhet, med öppna ermar, belöntesd för deras loyaut med nästan alla ledigblifvan-Z7 de embeten i kolonien, och bildade snart, ilf förening med den förutnämnda klassen och några afkomlingar af aristokratien i moderlandet, å en oligarki, som befann sig i besittning af nä-n stan alla embeten inom förvaltningen och dom-s! stolarne, och uiomdess försåg legislativa rådet!å med ledamöter. Dessa ledamöter valdes väl afld guvernören, kronans representant, men med det k exekutiva rådets goda minne, hvilket råd, såsom ri ofvanföre blifvit anmärkt, svarar mot hemligar rådet i England, och tillsättes af guvernören, Å likaledes ur den förberörde priviligierade klassen. d Enligt sakens natur står den tredje grenen afla Z D 1 lagstiftande makten, House of Assembly, i stark opposition mot det sålunda sammansatta legislativa rådet; ty House of Assembly representerar på det fullständigaste folket, emedan ledamöterne dertill väljas af och bland de besatna männen i de serskilda grefskapen, och i Kanada nästan hvar och en till myndig ålder kommen man är besuten. Men folkets interessen äro rakt motsatta oligarkiens; kolonialförsamlingens båda kamrar komma således aldrig): -— OWN AA MM bID