Aftonbladet – 17 oktober 1836, sida 2

täcka luckorna i hvad som är. Vi upprepa blott, att Sverige har tillräckligt med verklig ära, bekräftad i mensklighetens annaler, för att icke behöfva hopskrapa någon py uiur råa bondoch barnsagor. Svenska nationen vinner icke på, att den norska nedsättes; och om ett kotteri skulle vinna, om ej annat, en bjertefägnad af tilliredsställd ilska öfver felslagna planer, så är det föga vinst för det hela. Då Dagbladsinsändaren skall bevisa origtigheten af vårt påstående, att Storthingets lagstiftningshandlingar utmärkas af finhet och förstånd, anförer han, ått en Storthingsmas beskörmat sig ofver tre frammande ord. Norska lagstiftningen är således ansvang för hvad en dess ledamot sagt i en löjlig ifver Svenska lagstiftningen skulle på samma sätt äfven få på sim räknirg diverse, som kommit från en Nils Insulin och några andra! Till sådant reducera sig således Dagbladsinsändarens argumentationer mot oss! Han påstår, att ingen svensk tidmng på de 22 år, som förflutit sedan föreningen, innehållit någon mot Norge och Norrmännen förnärmande uppsats. Denna lucka har han derföre ansett sig skyldig att fylla; och man måste tillstå, att han fyllt den med besked! ÖOfverflödigt hade dock besväret varit, om han behagat erinra sig de plumpa och råa hotelser, hvarmed aflidne Granskaren och Stockholms Tidning trakterade Norrmännen vid samma tid, då den stora demonstrationen gjordes i anledning af den 17 Majs firande i Norge.