Aftonbladet – 10 oktober 1836, sida 2

Den stumma gafs åter i går. Kongl. Thestern hade denna gång bättre recett än sist då denna pjes spelades; billjetterna voro, utom nåsra högst få, utsålda. Marknadscenen var som vanligt i det hela ganska animerad, men handleln med fisk tycktes oss något flau. Det är en högst kuriös dans! hörde vi en ung herre yttra om den på marknaden följande bekanta baletten, men har inte fröken anmärkt detsamma, inte har detta någon likhet med menuett, jag vet nu inte hur det kan vara i Paris . . . balletten är säkert der annorlunda arrangerad, . . . det ar likväl underligt, det må jag säga af en theater direktion, ait inte kunna ... Menueu? . . . nej, hvem har sagt att det skall vara menuett! baronea misstager sig visst, det är en Italiensk dans . . -. Ja, så skulle man tycka: . . . det är ju underligt ... men imedleriid kallas hela operan häraf utomlands La mcenuette . . . jag vet inte hur man då kan ge ett så barockt namn åt en pjes. Ah? .. . ,, svarade de sköna, vände bort hufvudet och ryckte näsduken för munnen. De närmaste kavaljererne fingo litet ondt i bröstet. Sedan pjesen slutat, blef Masaniello, som vanligt, på det rysligaste instampad. HEiter en stund framträdde också ur den Vesuviska röken Hr Lindström och Fenella vid hans hand och mottogos med ett allmänt hurra. Man kan i mer än ett afseende säga, att man sällan går lomhördare från Spektaklet, än då man kommer från den Stumma. RR