dess beslutande, icke öfverskridit sin behörig het, hvari ingen inskränkning finnes i grundlagen. Den anklagade skulle eljest kunna vid nästa Storthing föreslå samma procedur, mot hvilken aktionen nu var börjad o. s. v., till följe hvaraf Aktor yrkade, att Defensors påstående måtte lemnas utan afseene och Höjesterets Justitie Sekreterare samt vaktmästare erhålla lämpliga honorarier. Häremot replicerade Defensor: att det ligger dels i tingens natur, dels i begreppet om rättvisa, att grundlagen och Riksrätts-reglementet vilja göra samma fordringar gällande, i anseende till Riksrätts-ledamöters kompetens, som de, hvilka äro domare i allmänhet föreskrifna. Aktor hade påstått, att Riksrätten borde anses som en Jury; men sådant fann Defensor stå i strid met hela dess organisation. Den 25 höll Riksrätten sin tredje session, då Aktor genmälte, det Riksrätten vore en institutiron, så alldeles olika alla andra domstolar i landet, att den ej kunde suppleeras af någon sådan. I dess reglemente hade man upptagit hvad som kunde lämpas dit från äldre räitsinstituter ; men hvad som icke deri kunde upptagas, passade icke för densamma. TI lagstiftningen fanns ingenting bestämdt, huru en exception mot ett helt domare-kollegium skulle afgöras, och alla juridiska systemer innehålla, att en domare ej sjelf kan afgöra de mot hans kompetens gjorda invändningar m. m. Riksrättens utslag öfver den nu väckta preliminärfrågan kommer, såsom vi förut nämnt, att afkunnas den 29:de. 0 TE 4