Aftonbladet – 1 augusti 1836, sida 1

Article Image
den, aro rert af bortkastade !). Återigen talas om Hr dArgouts afgång ur ministören; man är blott ännu i förlägenhet om en efterträdare. Hr Calmon vill icke. Ett ibland de besattaste upptåg är väl. att den nu styrande Konseljp-esidentens (Thierss) historia om revolutionen — ett mästerstycke, som gjorde hans rykte och beredde havs upphöjelse — har blifvit satt på listan öfver de böcker, som äro förbjudna att läsas i skolorna. Hr Thiers skall sjelf hafva tillstyrkt detta steg, hvaraf synes, huru man besinner sig och återkommer från sina vägars villa, sedan man blifvit I högt uppsatt. Förläggaren skall vara glad öfver händelsen, som möjligen kunde gifva den nästan Jafstadnade afsättninger någon py fart. Den 19 Juni uttågade Genrcral Bugeaud från lOran mot Tvemecer, för att proviantera MeIchouards skans, der Clauzel vid Mascaratåger linlade en lhten besättving under kapten Cavaigoac. Bugeauds tåg var besvärligt, och en hop folk insjuknade. Midsommarsdagen visade sig äntligen AbdelKader och anföll Franska eftertrupparna, men blef lätt slagen och hans korps skirgrad Han skall hafva kastat sig in på Maroccanska området, sedan en mängd Araber vägrat honom lydnad. Mareccanska hjelptrupparne hade afven öfvergifvit honom. Spanien. . Ett Kongl. dekret bestämmer och reglerar det nya lån, regeringen afslutat med Madridska handelshuset Manuel de Geaviria på 120 millioner reåler, hvilka böra erläggas 1 flera terminer, och för hvilka skattkammaren utgifver obligationer. Dessa penningar skola ensamt användas till krigskostnadernas bestridande. — Den 13 Juli skulle Cortesvalen örja i Madrid, och allmänna uppmårksamheten var oroligt rigtad på deras utgång, hvilken ingen tiiltrodde sig att med någon visshet förutsäga. General Evanss företag mot Fuentaråbia äsyftade verkeligen denna orts rröfring, hvilken, enligt falska berättelser, sades vara så godv som öfvergifven af Ciilisterne! Tvärtom befanns den likväl försedd med nya verk, och i temligen godt forsvarsstånd, så att generalen, hvilken endast medförde 4 små fältstycken, ej bade annat parti att taga, än att draga sig tillbaka. Emedlertid måste det förekomma besyvnerligt, att, då han för denna expediton använde nästan hela sin styrka, 5 ångfartyg och 12 kanonslupar, han icke äfven redtog något mer artilleri. En större misskalkyl, än man velat medgifva, måste således här hafva bhfvit begången, och att den träffning, han haft med Carlisterne, ej varit så alldeles obetydhg, synes deraf, att han sjelf uppskattat sin förlust till 20 döda och 50 sårade. — Företagets utgång har väckt en elak sensation, och gifvit . Carlisterna anledning till mycket skryt. En vigtig fångst gjordes dock vid detta tillfälle, nemhgen en Baron August v, Gehen. Denne skall vara till födseln Hanoveranare, Preussisk officer, och anländ från Frankrike med be:ydande rekommendationer. Han ville smyga sig igenom, man vet icke antingen från S. Sebastian till Irun eller tvärtem. Bland hans pspper funnos flera teckningar af de Engelska verken vid S. Sebastian, hvilka ban skaffat sig tillfille att afrita. — Genom hoaom har man erhållit utförliga: underrättelser om Carlisternes agenter i Tyskland, Frankrike och tolland, samt om det understöd, de Norliska makterna meddela pretendenten. General Evans har, ehuru opasslig, noggrannt förbört onom, och inberättat saken till ministören och Cordova. När svar derifrån erhållits, skall hans orocess börja. En sak af större betydenhet, och som verkigen ger regeringen mycket bekymmer, är, att len Carlistiska divisionen, under Gomez; lyckats rerkställa sin förening med de Galhciska banden inder Lopez, hvarigenom de äro mästare öfver Falicien , hvilket tyckes ha varit ändamålet med xpedittonen. I Oviedo hade de uppburit eb tark kontribution. DChrisbnske generalerue ispartero och Manso anlände ej till nämnde tad, förrän dagen efter , sedan Carlisterne lemat den. Dessa sednare äro äfvenlede i besitting af nedra Aragonien, sedan Drottningens seneraler Botten och Montes uppbrutit till Öfra Aragonien med hela sin styrka, som dock ej teg till mer än 1200 man. Orsaken härtill äges ha varit en stark desertion bland deras rupper. För att råga måttet af missöden, bafa, enligt Madriska blads herättelser, oroligheer utbrustit i Quilez nära Tortesa, och regerinam Loo oo KFÖlltr Am mna SO AH Ls RAKA KR VY S

1 augusti 1836, sida 1

Thumbnail