Article Image
af hafva i Guembe 10 officerare redan biifvit fusiljerade. t England. Ministtrens förslag till reglerande af biskops stiften, deras inkomster o. 3. V-; samt presterskapets aflöning i allmänhet, fortfar att röna mycket motstånd, icke blott i de liberala bladen, utan äfven från en raängd af Uaderhusets ledamöter, som tycka att förslaget har nog mycken likhet med hvita plåstret. Och annorlunda kunde detyKnappast vara beskaffadt, då det grundar sig på den såkallade kyrkokommissionens förslag, hvilken kommission för det mestasår sammansatt af kyrkans dignitärer, hvil kas :;reforwnit man lätteligen kan förreställa sig I en så kallad leading article i Morning Chronicle förekommer, bland annat, i anledning af förenämnde förslag, följande tirader: Bland andra dårskaper, som bilien innehåller, är äfven tillsättandet af nya biskopar. Uppfinningen af biskopar är ett verk från mörka tidehvarf, och det fordras århundradens vana, för att sätta menskliga naturen i stånd ait uthärda dermed. Att falla på tillsättande af: en biskop i Manchesiter, är ungefär detsamma som att hitta på Gog och Magog: år 1836. Vi förutse att månget ruttet kålhufvud och skämdt ägg kommer att slungas mot denne nye bomullsprests (cotton clergyman) . bis sopsmössa. Engelsmän kunna stå ut med en hel hop, men aldrig med en biskop i Manchester.f— Lord Russell hade npyligen de ledamöter af Underhuset församlade, som vanligen rösta med ministrarne, för att hos dem på det bästa insinuera förslaget. De Engelske radikalerne, och flere af de Skotska ministerielle ledamöterne förklarade sig afgjo. dt emot billen, emedan de tillämnade reformerne i afseende på kyrkans financiella förhållandena syntes dem på intet sätt gå till botten afsaken. Men OConnell med sin så kallade svans, d. v. s. de Irländske radikalerne, förklarade sig för billen i dess nuvarande gestalt, 1 synnerhet af det skälet, att hvarje sken af oenighet inom det liberala partiet, under nuvarande förhållanden, måste verka förderfligt för Irland. Majoriteten bland de närvarande tycktes öfver hufvud vara för ministrarnes förslag, hvilket således otvifvelaktigt går igenom i båda husen, emedan Tories äfven rösta för detsamma. Komite-betänkandet rörande tiondeförvandlingen i England antogs d. 19 i Öfverhuset. Erkebiskopen af Canterbury hade försökt att insmyga ett amendement, som skulle försäkra vördiga presterskapet om htet inkomst i deras betryckta omständigheter, äfven af sådan jord, af hvilken egaren icke sjelf hade någon; men flere af Torylorderne tyckte att detta gick väl långt, och satte sig emot erkebiskopens förslag, hvilket äfven af Huset förkastades. På auktionen efter den bekante doktor OMeara, hvilken nyligen hölls i London, förekom bland andra curiosa, som gingo under klubban, äfven en tand af Napoleon, som doktorn uttagit, under det han var tjenstgörande hos honom på St. Helena. Tanden bortslogs för 7 L. 17 sh. 6 d., och sjelfva instrumentet, som varit begaguadt vid tillfället, betaltes med 3 L. 3 sh. Turktet. I Konstantinopel lärer mycken spänning råda mellan Engelska och Ryska sändebuden. Lord Ponsonby skall i en not till Turkiska ministeren hafva omnämnt, hurusom det, under konferenserne i Töplitz förhden höst skulle hafva behagat Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland, att föreslå sina höge allierade, npejsar Ferdinand och Konungen af Preussen, att med honom dela hans allierade, Sultan Mahmuds länder och stater. Hr Buteniew skall i en audiens hos Sultan förklärat detta för en lögnaktig uppgift och vrängd framställning, till Sultans förvillande och förledande, och tillagt att föreställningar komme att göras i London mot Lordens uppförande, och att man i följd deraf kunde vänta hans återkallande från missionen. — Lord Ponsonby visar sig ännu mycket tvär och butter mot Turkiska ministeren, och synes afvakta instruktioner från England, innan han vidare iolåter sig med Divan. Sultan låter betydligt förstärka garnisonen på Dardaneilslotten, och sätter sig öfver hufvud i försvarsstånd, för att vara beredd på hvad som möjligen kan hända. En kurir har blifvit afskickad till St. Petersburg, för att erfara huruvida: ; Ryssland, i fall England skulle hafva något ovänligt i sinne mot Porten, vore beredd att bistå densamma, i enTJ oolag mand fe 1. Ian mollan de båda makter

1 augusti 1836, sida 2

Thumbnail