Vi nämnde i gårdagsbladet, att Dagligt Alle handa bjudit sina sina läsare på en högtidli föreläsning Om publicitetens ändamål, med an ledning af dagens polemik, det vill säga, anledning af vårt lilla skämt i onsdagsblade öfver de sympatier, som visat sig emellan Dag ligt Allehanda och Svenska Minerva, i fråga om de Norska angelägenheterne, och öfver det biträde Allehanda genom sina artiklar i detta ämne, gifvit åt deras åsigter, hvilka ännu drömm: om, att Norge borde varit en Svensk provins. Det vore synd att icke gifva äfven våra läsare del af något ibland dessa goda saker. Man få t. ex. deraf erfara, att tryckfrihetens verkningar äro hka oberäkneliga, som dess ändamå omätliga; att om å ena sidan vårt land är fattigare på ämnen af politiskt intresse at behandla än andra länder (ehuru utan tvifve det firnes nog af för de närvarande tidningarna), så äro deremot anspråken på publiciteten här mindre stegrade än annorstädes — och blott man i en tidning får läsa mycket, så frågar åtminstone hopen föga efter om något eller litet eller intet deraf är godt och dugligt 5 att uppå lättheten a.t snart sagdt endast genon en viss dristighet och spekulationsförmåga skaffa sig en talrik publik, finnes troligen i intet land så talande exempel, som i Sverige, men att detta likväl icke berättigar att glömma det ansvarsfulla kall, publiciteter utöfvar, då han inför ett helt folk föredrager den vigtigaste angnlägenheter. Man får vidare veta att uti ett land, der