Aftonbladet – 25 juni 1836, sida 2

yttranden öfver de förhöjda prisen vid Hr Sällströms och Fru Frösslinds recetter, som då han på första sidan af sitt blad den 21 Maj säger: Helt annorlunda är förhållandet med utländska artister som komma hit. De hafva oftast gjort en kostsam resa, och äro derföre i pekuniärt afseende, berättigade att bestämma högre priser än dem våra inhemska konstnärer kunna fordra: man får dessutom måhända icke tillfälle att höra dem mer än en gång i sin lifstid, och man gör med nöje en materiel uppoffring, för att icke låta ett sådant tillfälle gå sig ur händerna; och det sedermera heter på sista sidan af samma blad: Tyskland utsänder som man vet, sina apostlar kring hela vida verlden, än som skådespelare, än som Alpsångare; än som Harpolekare och positifspelare. Att wvi å håla till godo med afskrädet är naturligt, ty icke lärer någon resa upp hut i vårt fattiga land, som icke på alla andra ställen spelt ut sin roll. Under ett sådant omdömets raglande, vore det orätt om någon artist, som i misshugg finge en knuff, deröfver toge illa vid sig. Också lärer Hr Sällström med christligt tålamod draga korset af teatertidnings Recensentens mauvaise humeurden 21 Maj, helst denne både då och sedermera bjudit till, att lägga så mycket socker som möjligt på sitt malöriextract. Måtte endast den välgörande sommaren ytterligare ställa och stadga Hr Sällströms helsa, på det att med biträde af hans talang, sådane pjeser må kunna gifvas nästa termin, att man då kan slippa en så ovimlig smörja på Kongl. Stora teatern, som Lorgnetten, hvilken Hr Recensenten i Tidniog för Teater och Musik öfversatt och rekommenderat, och hvilket stycke sjelfva Hr Torsslows öfverlägsna talang ej förmått att göra mer än dräglig, att skåda några.få gånger på Djurgårds scenen. 4