Fromt jag folle ned, Spådde verlden fred, Gryende vid himlaranden. Dock — den stjerneskara, Skall hon vittne vara Blott till mörktets makt på jorden; Går ej solen opp Tänds ej dagens hopp, Förrn hvar stjerna släckt är vorder; Om de strålar alla Endast hemska falla Öfver syndaflodens vatten, Frågar jag, med syn Angsligt vänd mot skyn: Väktare, hvad lider natten?