Aftonbladet – 15 mars 1836, sida 2

ståndet andragit, och att ståndet kunde vara förvissadt, att Eders Kongl. Maj:t, beskyddare af allas rättigheter, äfven skulle försvara detta stånds. Under: de fem år, hvilka sedermera förflutit, har borgareståndets ofvananmårkte bekymmer visserligen icke blifvit minskadt, utan snarare i betydlig mån ökadt genom de fortsatta beslut och åtgärder, i syfte att bereda en allmän obegränsad näringsfrihet, hvilka tid efter annan vidtagits af det embetsverk, hvars åliggande det i synnerhet är att vaka öfver de borgerliga näringarnes interessen; ochefter det allmänheten fått emottaga Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 28 Augusti nästlidet år 1834, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t behagat, ibland annat, i nåder förklara, att landtmän, till följd af gällande författningar, ej må förmenas hvarhelst på landet och i städerne, älven vid tillfällen, då frimarknad ej hålles, föryttra deras och grannars afvel och af dem åstadkomna tillverkningar af hvad slag som heldst, mer eller. mindre fulländade, äfvensom att landtmän, hvilka åstunda att i öppna bodar 1 städerna hålla sina tillverkningar till salu, skola dertill vara berätigade, på sätt och i den ordning, som för fabriks-idkare är stadgadt, hvilket nådiga stadgande, om det kommer att fortfarande tjena till efterrättelse, Borgareståndet anser föranleda till ett fullkomligt upphäfvande af all skillnad emellan stadsoch landtmanna-näringarna. Vi 1830 års riksdag hade Borgareståndet äfven den nåden, att till Eders Kongl. Maj:t, geoom Dess handelsoch finans-expedition, cfverlemna under samme riksdag af ståndet utarbetade förslag till handelsoch handtverksordning, samt tll författning, rörande de handtverk, som utan burskap borde få å landet idkas, jemte en underdånig skrifvelse , deruti borgare-ståndet ytterligare i underdånighet fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på de bristfälligheter, som, efter Ståndets öfvertygelse, vidlåda de af Rikets Ständer vid 1823 års riksdag, på grund af de öfrige trenne Riksståndens beslut, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade förslag till enahanda ordningar och författning, och hvilka bristfälligheter Borgareståndet vid sistberörde riksdag, uti särskild underdånig skrifvelse, sökte fullständigt framställa och utveckla. Borgareståndet är för sin del öfvertygadt derom, att vigtiga skäl föranledt Eders Kongl. Maj:t, att ännu icke hafva lemnat någon afgörande åtgärd åt de sålunda Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställda alternativa forslag, eller åt den för alla samhållsklasser högst vigtiga näringsfrågan i sin helhet, hvilken emellertid, efter Borgare-ståndets underdåniga förmenande, icke längre kan lemnas på den ståndpunkt af öfvergång, osäkerhet och vacklande, hvarpå den för det närvarande: sig befinner, utan att samhällets hela näringslif derigenom lider. Och då Rikets nu församlade ständer, till följd af de 3:ne öfriga Riks-ståndens beslut, uti underdånig skrifvelse hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att de vid 1823 års riksdag i underdånighet öfverlemnade förslag till förordning om handtverkerier, till författning om gerningsmäns antagande på landet och till handels o dning måtte, efter föregången nådig pröfning, och sedan de rättelser ech förändringar, som uti berörde förslag kunna anses nödige, blifvit verkställde, varda före nästa riksdag, såsom allmän lag, mil efterrättelse utfärdade, anse representanterne af nu varande Borgare-stånd sig af sakens ovedersägligen stora vigt och kommittenters uppdrag uppmanade, att äfven vid detta riksmöte utbedja sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på angelägenheten, att ordning, stadga och säkerhet snart må i de borgerliga näringarne inträda, i stället för den oreda och osäkerhet, som en längre tid egt och ännu eger rnm, och att Rikets Borgerskap må få tillgodonjuta de från äldsta tider innebafda och af flere framfarne: Koönungar försäkrade, genom 114 . af nu gällande regeringsform stadfästade och, hvad som ännu är mera, på en, efter Borgareståndets öfvertygelse, för Sverige fullkomligt tillamplig ståts-oeconvmisk princip grundade privilegier, formåner, rättigheter och friheter. Borgareståndet bör nu icke upptaga Eders Kongl. Maj:ts dyrbara tid med försvar för dessa privilegier och rättigheter m. m., utan utbeder sig endast att, i denna del; i underdånighet få åberopa dess, vid sista riksdagen, jemte ofvan omförmälte 3:ne förslager, till Eders Kongl. Maj:ts handelsoch finance-expedition inlemnade underdåniga skrifvelse, deraf Eders Kongl. Maj:t värdes inhämta, det Borgarestårdet, lika så väl som de öfrige 3:ne Riksstånden, inser och erkänner nyttar af en fri utveckling af hvarje medborgares arbetsförmåga, såsom utgörande den rätta grunden för en sann och verklig näringsfrihet, och att Borgareståndet endast fordrar, att denna frihet skall vara sansad och underkastad allmän ordning, emedan friheten: i detta, så väl som i alla andra fall, efter Ståndets öfvertygelse, eljest urartar till sjelfsvåld samt allmän och enskild säkerhet förstörande oordning, deraf andra länder och äfven Sverige, i afseende på näaringarie; fått röna skadligt inflytande... Eder3 Kongl. Maj.t lärer ock