Till Redaktionen af Aftonbladet! Öfver Svenska bondens tidning, dess reflexioner, m. m., ) har en Insändare, i Nr 23 af Aftonbladet, fällt åtskilliga omilda omdöme. Undertecknad föranlåtes derföre härmed ödmjukeligen anhålla om ett tillfälle, att inför samma allmäanbet, som upptagit Insändarens talan, få framlägga den förklaring, aktningen för andras omdöme och egen rätt må påkalla. Att förnya striden om dechargefrågan vore att missbruka på en gång allmänhetens tålamod och friheten i annans hus: frågan var allmän, och har af Aftonbladet, redan längesedan, erhållit en revision, mera omfattande, än hvad den tadlade artikeln kunnat föranleda; och revision är numera decharge: Afven af Ins. vågar man hoppas bifall till denna belåtenhet: det har nemligen icke kunnat undfalla, huruledes ban, försakande det juridiska utmaningssättets retfulla, hårklyfvande maner, blott reat sig att, efter aflagd ed in verba magistri, leka ja eller nej, omkring de Kongl. motiverna, för att, ehvad svaret än månde blifva, föra sin protegee den omskrifna gumman?, till hofvet, der hon först skall få rättvisa, och sedan ställa sin sub reatu? och uttaga provokatorisk stämning. ) Läsaren torde erinra sig ett i detta blad Nr 21 meddeladt utdrag ur Svenska bondens tidning, som ianledning af Götha kanaldirektions förfrågan hos Kongl. Maj:t om forum m. m. hade framställt en liknelse med en gammal gumma som löper till Kungen, när när hon blir oförrättad af sin granne.