Aftonbladet – 9 februari 1836, sida 3

Article Image
allenast lorenal 0SS I Redakuonens al Skanska FPosien reservation vid den olyckliga deri insända och af oss reproducerade uppsatsen, utan dertill sjelfve afgifvit den uuryckliga förklaringen, att vi icke ansågo oss böra yttra något om ett så nytt företag, innan det hunnit utveckla sig. Men Hr Prosten klämtar derföre icke mindre. Ait man oberoende eller med ogillande af sjelfva kenklusionen i en artikel, kan i dess föregående resonnemanger, 1 dess propositio major finna åtskilligt väl tänkt; med talang utveckladt, torde väl ieke af Hr Prosten räknas bland paradoxer; och en annan menniska skulle svårligen ha funnit anledning ill förargelse deruti, att vi reserverande oss för de nog bestämda slutsatserna i den ifrågavarande uppsatsen 1 Skånska Posten, endast meddelade densamma i vårt blad. — Hr Prosten har förklarat besagde artikel vara en af enskild, ovänskap dikterad infami; men om äfven denra obevista beskyllning vore sann, så hafva motiverna intet att göra med. författarens förmåga att framställa sina betraktelser eller sanningen af åtskillige bland dessa. Sålunda äro vi nog envisa, att ännu i denna stund uti den anfäktade uppsatsen finna mycket anmärkningsvärdt, såsom t. ex. om en allmännare religiös känsla, som är en följd, icke af den torra dogmatikens föredrag, utan af det ljus, som det klarnande förnuftet upptändt i själarna, och år något vida högre, sannare, mera upplyftande och ledande, än både ritens former och hierarkiens mystiska autorilet; om vådorna och olämpligheten af skråinrättningar, särskildt in spiritualibus, m. m. Prosten Wieselgren bygger och bygger på dessa theses en mängd mycket svåra gravamina mot oss, — det kommer som genom ett trolleri, — såsom, att man önskar sätta presterna i harnesk mot hvarandra,, underrota kyrkan, hålla presterna icivil arrest inom sina socknar, hindra dem att ens tala vid hvarandra o. s. v. Sådant är sannerligen obeskedhgt af Hr Prosten, eller ock behagar han blott skämta med sina tjenare. Vi veta allt för väl att värdera sällskapshfvets behag, för aut icke unna det annars i ensligheten och, såsom Hr Prosten säger, egentligen bland allmogen koloniserade presterskapet framför andra, att så -ofta som möjligt, äfven utom vid marknader och auktioner, få råka gamla lärare, och vid universitetet verkande ungdomskamrater; vi äre lika långt ifrån, att finna något öfverflödigt eller obehöfligt deri, att presterna från landet någon gång få slå sig ned på en eller annan dag i universitets-staden, ?der de kunna beskåda bibliothekets förråder, Atheneei tidskrifter, stadens boklådor; tvertom tro vi att sådant skulle bekomma en och annan kyrkans tjenare hjertans väl. Utan tvifvel är också artikelförfattaren i Skånska Posten i detta afseende af vår tanka. Hr Prosten hade således icke på detta sätt behöft gå med håfven för -att samla deltagande. Men annars är en association, blott och bart beräknad för sållskapligheten och vänskapen inom hus, hvarvid ingenting ar att anmärka, annat en förening, vare sig med mer eller mindre skråmessiga instututioner, för samverkan till ett visst gemensamt och uteslutande yttre andamål. En sådan uti närvarande fall, eller i fråga om främjande af kyrkans sak, skulle tyckas temligen öfverflödig, och stanna utom all jemförelse med dylika i annan väg, då i denna sak den enskilda, såsom artikelförfattaren uttrycker sig, sjelfvilliga och krafufulla personligheten utan tvifvel verkar ändamålsenligast och med mesta framgång, hvar för sig, alleles tvertemot förhållandet, med de af Hr Prosten åberopade hypotheksföreningarna, bolagen för sammanbindande af hafven vid Panama och Suez o. Ö. som äro för materiella ändamål. Annat är ytterligare en forening, som under högljudt proklamerande af ett visst, oändligt vackert ändamål, skulle på samma gång i det tysta söka verka 1 tvetydiga, för samma ändamål mer eller mindre främmande syften ;.det är egentligen detta slag som af insändaren i Skånska Po: sten utan miskund fördömes, soch vi kunna icke annat än af själ och hjerta deri förena oss med honom. Om nu den ifrågavarande prestföreningen billigtvis kan hänföras under denna kategori af associationer, är en sak för sig; det är propositio minor i artikelns logiska strukvur, och det var mot dennas obetingade antagande vi för vår del uti ingressen nedlade vår reservation, som Hr Prosten haft den vänskapen att Jörbigå. Insändaren i Sk. Posten söker fåfängt att dölja vissa farhågor och skrupler i det stycket, och ehuru det skulle fägna oss öfvermåltan, om framtiden bevisade desammas obehörighet, kunna vi likväl, såsom äfven yttrades uti ingressen, icke neka attshan åtminstone derför eger någon ursäkt uti föreningens besynnerliga programmy deri det talas om att tidehvarfvets anda hotar att upplösa samhället i dess djupaste grundvalar och sätta fäderneslandets sjelfständighet och medborgares lycka på spel o. m. d., en forklaring som icke efterger något af den Fransyska kongregationens manifester. Efter Hr Prostens förklaring om föreningens hufvudändamiål. nemligen att lemna landtpresterna Ull

9 februari 1836, sida 3

Thumbnail