Vi läto för ett par dagar sedan läsaren kasta en litet närmare blick på några af de landsortsblad, åt hvilka Svenska Minerva nyligen gifvit så briljanta orlofssedlar för det de benäget bistått henne i den hårda kampen mot Aftonbladet, sedan hennes egna krafter blifvit alldeles otillräckliga dertill. Vi begingo då tyvärr den orättvisan att förbise Samlaren i Strengnäs. Vi bedja att detta uraktlåtande icke må så anses, som skulle Samlaren i våra ögon vara obetydligare än Götheborgs Dagblad eller Upsala Korrespondenten. Tvertom, tro vi att han kan mäta sig med hvilkendera af dem som helst. Emedlertid hafve vi varit så lycklige att 1 dag kunna ersätta vår uraktlåtenhet genom meddelande af en under tiden till Red. mkommen artikel, som just angår Samlaren, och hvars Författare, i det han tager några af Samlaren framställda gravamina mot de oberoende bladen i närmare skärskådande, synes förråda en vida närmare bekantskap med dess redaktion än vi hafva. För öfrigt är artikeln författad med en så humoristisk penna, att den säkert läses med nöje. Den lyder sålunda: Uti en uppsats för den 13 Augusti om Aftonbladet, en af dagens frågor, Litteraturföreningens tidning och Hr Atterbom, vill Samlaren ofvertyga allmänheten, att våra liberala publicister äro som emigranterne: De hafva ingenting. lärt och ingen glömt.? Men Samlaren synes dock bland det myckna han lärt och citerat af Minerva och Götheborgs Dagblad, likväl hafva glömt, att emigranterne altid drifvit just samma absoluta maximer (ty grundsatser kan man ej kalla dem) som Samlaren och Minerva förgäfves vilja inplanta hos det frisinnade svenska folket. Samlaren vill bevisa att de liberala äro trånga hufvuden, emedan några utmärkta snillen förmenas hylla Samlarens och Minervas åsigter inom politikens verld. Dessa män ställas af Samlaren tillhopa på et helt annat sätt, än de ordnat sig sjelfva inem sin lite