Aftonbladet – 25 september 1835, sida 1

set, som utgjorde pluraliteten lor billens andra läsning). Men fastän jag skryter af detta, ligger väl deri någons ting förolämpande eller ett anspråk på något företräde? Ack, nej! Jag begagnar det såsom en bönfallande ett bevekande skäl — jag begagnar det, såsom en missionär från mitt fädernesland , den der går omkring för att tala till medelklassens i England kraftfulla , sunda förstånd — och den är alltför oberoende för att vara Pärer, och alltför rik för att vara beroende af någon — och att öfvertala medelklassen att förena sig med mig, för att tvinga det andra lagstiftande huset, (ry Underhuset vill det redan, ) att göra rättvisa åt Irland, och gifva fullkomlig trygghet åt Stora Britannien. (Bifallsrop.) Det är denna mission jag nu utför; i denna kallelse jag nu arbetar; jag hoppas jag kan, utan vanvördnad för hvad som är heligt, säga att jag arbetar för min salighet, endast och allenast derigenom att jag söker göra mitt fädernesland och mina landsmän godt. Jag vill att fördelarne af edra borgerliga inrättningar :icke blott skola sträcka sig till de aflägsnaste delarne af riket, utan att de efterhand skola förbättras, allt efter som de utbreda sig. Jag vill att J sjelfve, ty här hafva vi en och samma sak att förfåkta, skolen äga ett sådant lagstiftningsmachineri, som sätter eder i stånd att afskafla hvarje missbruk, att förstöra hvarje korruption, att förbättra hvarje del af edra institutioner; och för att trygga eder 4å besittningen af hvad I vunnit i konst, i vetenskap, i Handel, i industri och litteratur, vill jag betrygga för eder lika framsteg i den stora konsten att skafla sig en god styrelse, och en som kostar måtthgt. Jag vill genast komma till bufvudsaken. J ägen ett lagstiftande hus, hvars majoritet är benägen att uppfylla sma pligter. J ägen ett.annat lagstiftande hus, som hyser öppen fientlighet: mot folket; och har ett interesse, som drifver: det att sätta. en bom mot alla förbättringar, och J kunnen:vara förvissade att det troget kommer att handla enligt detta interesse. Välan! om nu man föreställde sig att Öfverhuset vore tio resor värre än det är (och Gud skallteta att till en sådan föreställning fordras en stark inbillningskraft), hvad vill ni väl göra? Hurn viljen J väl få makt med Lorderne? J kunnen icke köra bort dem. Ären J väl i stånd att få något slags bot mot detta onda, utan våldsamhet och revolutiop? Sitta icke Lorderna, eder till trots, fast på sina stolar, son ef.er far, utan.att det kan s.hjelpas på annat sätt än ett sådant, som vi måste afsky. Jag minnes att någon frågade vid en folksammankomst i London: Hvad menar ni med att rensa det der Augias-stallet, Ofverhuset? Jo, Augias stall rengjordes derigenom att en flod leddes:dit in. Ja, det äv rätta sättet; men ponera alt vi 1 stället för att kasta floden in på Lorderne, kastade Lorderne i floden — (Skratt.) Nej, det är en plan, som jag alldeles icke kan gå in på. Utom andra skäl deremot, fruktar jag att det finnes så mycket bly i öfre regionen, att de genast skulle gå till botten och fastna i gyttjan. — (Salfvor af skratt.) Men, för att tala alfvarsamt, är icke detta stora rike nu kommit till frågan om Lorderne Frågar ni hvarföre vi icke kommit dit för längesgn? Jo, emedan Lorderne spelte mästare i Underhuset, då det gamla ruttna Sarum der hade representant, och Manchester ingen; ty majoriteten i Uuderhuset bestod ej af andra än sådane, som Lorderne tillsatt, deras förvaltare och tjenare. Machinen gick för träffligt väl, emedan det blott fanns en kraft, som satte den i rörelse; men om ni fäster en ängmachin vid hvardera ändan af vagnraden på er jernväg, och hvarje machin drager i olika rigtning, så stå vagnarne först stilla så länge de dragande krafterne äro lika starka, och när de upphöra att vara det , så antingen går alltsammans omkull, eller ock sker en explosion. TF ör närvarande är förhållandet just sådant med statsmachinen. Vi stå stilla. Lorderne vilja ej göra annat, än draga åt sitt håll. Se bara hvilket nederlag de under den nuvarande sessionen gjort på de biller, som hade till föremål att förbättra landets belägenhet. En bill föreslogs, som gaf fångar rättighet att begagna advokater. Nu är det en af de ? uråldriga grundsatserne i vår konstitution , såsom Sir Robert Peel säger när han rätt vill göra effekt, att en fånge må tala för sig, men ingen advokat får öppna sin mun att säga ett enda ord för honom, undantagande att framställa en fråga. Sedan billen enhälligt blifvit antagen i Underhuset, kom den till Lorderne, och de kastade den under ; bordet. Jag har hört talas om en man, som hörde till ett sällskap, hvilket kallade sig: Lustiga bröder, och i en af deras sammankomster föreslog någon, att de skulle välja sig en skattmästare. Vår man steg upp och sade: Det är icke värdt att ni tänker på någon skatt mästare, förrän mi har penningar att sätta under hans förvaltning; ty en skattmästare utan penningar duger vill ingenting. De Lustiga bröderna började genast rappa på honom, och sparkade ut honom, emedan han I Kö SS FO SE LSA 1 SA a a FI a TT Mm ss IA — OO i tt rm MM