Aftonbladet – 15 september 1835, sida 3

af medelmattig växt, af fet och rund gestalt. På dragen omkring hans mun och haka, röjer sig hans karvakters beslutsamhet, men hans öppna panna och hans välvilliga uppsyn, tillkännagifva frimodighet och godsinthet. Denna sista egenskap röjer sig alven genom de mer än vanliga dimensionerna af en vördig mage, som icke illa skulle anstå en ärbar ålderman i den goda staden Londons City, men som här något vanställer symetrien i en militäruniform. Som det breda gehänget, hvarvid Generalens sabel var fästad, icke kunde intaga sin rätta. plats, hade det sjunkit något längre ner, och måste nu bära icke allenast sabeln utan äfven magen. Sålunda utstofferad hade El Pastor nära nog utseende af en ny Sir John Falstaff. Hans rock, at groft grått kläde, var på krage och uppslag, rikt försedd med guldbroderier, men utan något egentligt distinktionstecken, ty oflicerare öfver kaptensgraden bära i Spanien icke några epauletter. Byxor af ljusblå färg, och stora stöflor som gingo högt upp öfver knäet, fullandade Jaureguys klädsel som 1 det hela mera hknade en landt-adelsmans i det gamla England, än en befälhafvares för lätta trupper som skola raskt jaga fram öfver berg och dal. Få personer hafva genomgått mera vexlande öden, än den hjelte, till hvars bild jag här gjort ett utkast. Han var endast en simpel herde, då Napoleons invasion förmådde honom att utbyta sitt fredliga lif mot karbinen och dolken. I spetsen för några bergsboer, hvilka lika litet som han, syntes ägnade för krigsyrket, gjorde han sig namnkunnig redan i början af kriget, genom uppsnappandet af flera dyrbara transporter, bestämda för Franska Armeen. Den glans som dessa bragder spridde öfver hans namn, smickrade hans ärelystnad, och det byte, de förskaffade honom, äggade hans snålhet. Från den tiden öfvergaf han helt och hållet sitt första lefnadssätt, för att egna sig åt en mera lysande bana, hvaraf han endast bibehållit tillnamnet J7Z Pastor (herden) under hvilket han år allmänt känd. Under befrielse kriget utbildade sig hans talanger småningom, och då det slutades med ära och framgång, öfverträffade namnet f! Pastor sjelfva Minas i ryktbar het. Då konstitutionen proklamerades, upfatiade Jaureguy med värma dess principer. Drifven i landsflykt af Ferdinand, då denne genom Franska trupper .och Franska penningar, återlick den absoluta makten, sökte han en fristad utomlands, ända till det ögonblick, då den unga Drottningens regering kallade honom hem igen, utnämnde hohom till DivisionszGeneral, och gaf honom befälet i Guipuzeoa. Man hade svårligen kunnat finna en man, som bättre passat för denna post, än Jaureguy. Med mod och verksamhet förenar denne fåltherre äfven ett särdeles populärt sält att vara, och, hvad som är ännu mera, han talar, alla de särskildta provimsers dialekt, öfver hvilka hans myudighet sträcker sig. Men hvad som framför allt gör henom lämplig att föra ew partikrig, är hans noggranna kännedom af lokalen, emedan han i sin ungdom, dels som kringtågande herde, dels som Guerillero, lärt känna trakten till dengrad, att man påstår det ingen dal och ingen klyfta finnes i Pyreneeine, som icke Ll Pastor vet reda på. En omständighet gör honom 1 synnerhet ära. Midt under detta vilda krig, der blod flutit i strömmar, öfverenvsstämma alla särskildta partier i beröm öfver hans mensklighet och moderation. Man berättade mig i Tolosa, att han under tiden af sittbefäl, icke låtit skjuta mer än 2 personer. För att förstå värdet af denna: mildhet bör man erinra sig de otaliga afråttningar, som blodbefläckat så väl de öfrige generalernes, hans kamraters, som hans motståndares namn. Den ena af de afrättade, var en bland hans bästa vänner. Som Korregidor i en liten stad i trakten, ban hade slagi sig till Carlisternes parti, och några af hans intriger, till detta partis förmån, hade blifvit berättade för Jaureguy. Generalen begaf sig genast till stället, lät kalla honom will sig, stängde sig ia med honom 1 ett alligset rum, underrätiade honom om hvad han beskylldes, för, och visade honom de dokumenter, som bestyrkte ankiagelsen. — Denna första pligtöfverträdelse, sade han slutligen j till den förvånade Embetsmannen, förlåter jag dig i anseende till vår fordna vänskap, men fåderneslandet har sina rättigher, så väl som vänskapen, och jag 8 Ad dig derföre, att hädanefter vaka öfver ditt uppförande i Denna varning blef emedlertid utan verkan. Endast tvanne dagar derefter, skickade den Carlistiske partiganj garen till Zumalacarreguy raporter om rörelserne i Diouningens armbe. Budet blef likväl uppsnappadt under vägen, eller förrådde honom kanhända, och eu egeuhändigt bref från honom, föll i Janreguys händer. Den sednare höll nu ord; hans gamla vän blef genast arresterad, stald för en krigsrätt, och, till följe af omotsägliga I bevis, dömd till döden. 7 Ehwu 2 Fastor hunnit till en hög ran: