Aftonbladet – 11 september 1835, sida 2

Norrska Morgenbladet för den 7 Sept. innehåller en artikel, hvilken vi anse oss böra meddela våra läsare, såsom ett bidrag till historien om vår tid, äfven på andra sidan fjällen. Artikeln är af följande lydelse: Då en Insändare i Morgenbladet nyligen yttrat: Om den personal, utom Konungens Råd, hvars skadliga inflytelse man har trott böra tillskrifvas det stundom förmärkta tillbakasättandet af allmänt agtade Stor-TingsRepresentanter och deremot gynnandet af andra, om hvilka allmänna meningen varit helt annorlunda, verkligen dervid skulle hafva afsett annat än blotta slägtoch vänskapsförbindelser eller andra personliga förhållanden, och om verkligen dermed varit förenadt ett politiskt syftemål, kan val detta svårligen hafva varit något annat, än att, så vidt möjligt är, utesluta samtelige Embetsmännen från Stortinget, o. s. Vv. så kan man ej vara fullkomligt ense med honom. På ena sidan äro sådana händelser alltför väl bekanta, då Stortingsrepresentanter hafva blifvit lidande, utan att någon rivalitet eller konkurrens varit ifråga emellan dem och andra personer, hvilka af de här ofvannämnde skäl kunnat vara ifråga att gynnas på de förras bekostnad. På andra sidan måste man, af samma skäl, som man kan betragta dessa personliga förhållanden såsom framkallade af en formligen anlagd och på ett bestämdt framtida väl beräknad plan, äfven anse denna plan såsom blott en del af en ännu mycket mer omfattande politik; ty, att de flesta, om ej alla anledningar till politiska klagomål från 1818 intill nuvarande tid härröra af en och samma förderfliga inflytelse, det är något hvarom icke mer finnas olika meningar. Men huru tydligt det än må vara, att man kan räkna som följder af samma grundorsak ansträngningarna för Adelns bibehållande och öfriga tilldragelser år 1821, det inskränkta bruket af Norriges särskilda flagga, anbringandet af Norrska Vapnet på Svenska mynt-sorterna, (äfven om det ej stode der såsom ett provins-vapen), Bodöe-sakens utgång, och den sednaste föreskriften om Svenska Utrikes Mimsterns ovilkorliga deltagande vid rent Norrska Diplomatiska angelägenheters behandling, det nya förslaget till grundlagsförändring, hvari Embetsmännens afsättning utan dom och rannsakning åsyftas, det så mycket omtalade farorit-systemet, att ej tala om de intill dessa secnare åren, än här, än der förmärkte Vexationer i anledning af Konstitutionsfestens firande, Öc. c. lärer dock väl ingen derföre påstå, alt dessa företag samteligen äro tillkomne endast såsom momen