Aftonbladet – 9 september 1835, sida 1

vm————Ltt innnctunuemveee-r-r-e eve vu—— — VV — — VV OO AM ————L DET NYA TRYCKTVÅNGET I FRANKRIKE. Man må säga, hvad man vill, om dagens öfriga händelser, så äro dock Franska lagstiftmingens öfverläggningar om det nya trycktvångsförslaget det vigtigaste, som nu föregår; alla revolter och lustläger måste lemna högra handen åt dessa debatter. Vi ämna också att åt dem egna något närmare uppmärksamhet och intaga, till en början, några uppsatser ur tre tidningar, som på intet vis kunna räknas för cexalterade, neml. le Temps, Courier och National. in närmare insigt uti den föreslagna lagens beskaffenhet är så mycket nödigare, som vi sett de ihärdigaste och besynnerligaste bemödanden att bortblanda dess verkliga syftning. Den skulle blott vara, så heter det, att tygla Carlistiska och republikanska pressen, men alldeles icke att åstadkomma någon inskränkning i tryckfriheten för öfrigt. Det vore blott rättigheten att bestrida regeringens princip som man ville undanrödja; för öfrigt ingalunda rättigheten att yttra sig med all den fordna friheten. i Orimligheten af dessa paradoxer behöfver knappast visas. De ofantliga böterne och öfriga straffen drabba lika hvarje yttrande, som misshagar och som det lyckas att få förklaradt brottsligt — hvilket åter blifver vida lättare genom förändringarna i rättegångssättet och en del af tryckfrihetstörbrytelsernes dragande uuder Pärskammarens jurisdiktion. Förbudet mot insamlingar till böters betalande skall skänka vederbörande den ilskna skadeglädjen, att alldeles stänga hvar och en annan än den rike från offentligt yttrande. — Samma ändamål vinnes genom det oerhörda belopp, hvartll borgen för en tidnings utgifvande måste ställas ; vallagen gör yttrandet från tribunen till de rikes privilegium, och den nya lagen skall hafva samma verkan på allt vyurande i tryck. Man skall vara något för blindieller oärlig, för all påstå, att pressen och dess frihet i allmänhet förblifver oantastad af de nya lagarna. Samma egenskaper skall man äfven äga i hög grad, för att våga inför en allmänhet, som kan läsa skrifvit, förfäkta den satsen, att jemlikhet och billighet blifvit