seende på hans ansvarighet inför den autoritet, som har sig uppdraget att bevaka skrifters allmängörande till förekommande deraf, att en tidning må kunna utan densammas vetskap utgifvas, med Boktryckarens förbindelse, att inför Domstolen uppgifva författaren till åtalad skrift. Denna pligt åligger aldeles icke Boktryckaren i andra fall, än då Rättegången rörer icke periodiska skrifer. Angår rättegången Dagblad eller -periodiska skrifter, heter det i 1. . 8. momentet af samma lag, blifve utgifvarens namn af Hofkansleren uppgifvet. Enligt det af Hr Asessor Crusenstolpe åberopade protokollet, tillspordes mig icke af Högtärade Rätten, om jag var försedd med ett sådant betyg, som 4:de f. 2:dra momentet tryckfrihets-lagen föreskrifver, hvilken fråga jag, i öfverensståmmelse med sanningen, ej skulle tveka att med ja hesvara; men, om jag vorc utgifvare af Statstidningen. då mitt svar blef, hvad det borde blifva, att jag hvarken wore utgifvare af samma tidningsblad, eller kunde, det vill säga, var skyldig, eller ens berättigad, att dess ansvarige utgifvare uppgifva. Slutsatsen, att jag, derföre, att jag ej gjorde hvad som lagligen ej tillkom mig att göra, neml. uppgaf utgifvarens namn, skulle hafva felat emot tryckfrihets-förordningens 4:de . 2:dra moment, är således alldeles falsk, och skulle, om den antoges, sätta tryckfrihets-lagens 4:de f. 2:dra moment i motsägelse, icke allenast med samma lags nyss åberopade 1. f. 8. mom., men äfven med det 6:te momentet i samma 4.; der Boktryckaren, som, utan, att sådant af domaren honom lagligen ålägges, röjer författares namn, straffas med två hundrade Riksdalers böter och brottets kungörande i allmänna tidningarne. På grund häraf tillförser jag mig, att Hr Assessor Crusenstolpes mot mig gjorda påstående må afvisas, såsom icke i lag grnndadt. Stockholm d. 29 Juli 1833. AA. G. Hellsten.