den icke fick i en,tidning bedömas , äfven om den var dragen inför rätta (hvilket r Wi synes anse för en fridlysnifig emot offentliga omdömen)? Jo, det var en tidningsartikel. Det är då otillåtet att i en tidning bedöma , hvad i en annan tidning stått att läsa? detta är väl det tyranni, den monopoliseringy, Ihvarom--man skriker? Visstwär det fasligt , att icke sjelfva Stats-Tidmingen kan få iv fred skända, menniskors namn och. rykte, utan att straxt en) oofficiel -pubheist skall under-.istå sig att dervid göra ammhärkningar! Dettå tyranni kam ju icke tålasl—— Vi känna annars allt för väl igen denna taktik från gammalt. Granskaren t. ex. lät alltid mycket illa , då någon annan tidning företog sig att yttra några tänkar i mål, som lågo under domaren; men detta hindrade honom naturligtvis icke att i andra mål anfalla ena parten och plädera med en helig ifver. Det förstås, att. Kronofogden Ambrosius äger säga: När jag dricker, då är det rätt.? Statstidningen har -ärftGranskarens anda, om ock icke hans. mantel. ; UN—rsea—— — — — — — — —————. .;Å —. .—.ss!hr.?P..Lmvsveeeee ee K K K K A 24 F2o—m—sw