Aftonbladet – 21 juli 1835, sida 2

passar, varnar, då oförsigtigheten gått för långt — -så länge är det icke den liberala pressens fel, om motståndaren icke försvarar sig. Bind honom först och D slå honom sen — det är tyrani; men gif honom fritt. fält och lika näpen — och skriket på tyranni är en ömklig dumhet. Hr W. vill väl, att man skall göra, som en öfvad fäktare gör med ett barn: taga fram blott en liten del af sin sty yrka, för, att ge jämnt sp ell Men dertill käona vi för vår del ingen Inst. De vapen, vi hafva, nyttja vi med all den styrka, som är oss beskärd ; och vårt fel är det icke, om våra motståndare äro klåpare eller hafva en så dålig sak, att ondt samvete förlamar deras arm. Må de då se sig om efter bättre kämpar eller en bättre sak! Den liberala pressens pligt är det ingalunda att frivilligt gifva vika för en fiende, som icke blott har samma vapen som vi, utan på köpet sekunderas af materiella våldsmedel, t. ex. indragning och annat godtycke. Detta enfaldiga rop. om monopolisering och tyranni från den liberala pressen torde vi således få be Herr W, att åtminstone från onom slippa; vi slippa det, gunås, i alla fall icke från servilismens illitterata pack från .vestan etc., hvilket pjunkar för det att man icke ställer sig på knä, för att låta dem räcka upp högt i nog med svärdet. Kalle man icke dessa, ord äfvermad.t. de.äro det; icke ; de äro blott ei förklaring att vi icke ämna vika för några klagövisor, utan blott för Våldet eller nationens! ut, tryckligen förklarade missnöje. . Må. Statstidningen. och, hans. :stallbröder slå oss med det enda vapen; vi erkänna, wnäd-: jandet till; nationens tankesätt; och vi skola icke kla ga, icke skrika på tyranni. och monopolisering, ty vi se oss ärligt öfveryunna. Hvilka tyranniska medel: haf-. va vi också användt? hafva vi, genom vederbörande embetsmäns intriger eller :hot, sökt skaffa vårt blad. afsättning? hafva vi användt något annat vapen än vår ——— . . XE penna; för, att göra det? hafva vi brukat någon ånnan wet än den, som finnes. inom bladet? Svare oss Hr W. härpå; eller måtte han tiga med sin monopolisering. Om vi råkat slå mera an på folkets sympatier, ( så råda vi Hr. W. att besegra oss på det sätt, att han gör likaså. Han har erfarenhet, han minnes fullväl den tid, då han sjelf var på visst sätt liberal, efter det mått som var honom givet och som den tiden kunde tåla och fatta; han minnes, huru det då icke var genom hård got tyranni, som han i förskaffade. sig ett inflytande, hvilket gatt honom Ur händerna, sedan han vek af inpå en annan väg. Med sinä verkliga skriftställaretalenter kunde han vara något annat, än han är; vårt fel är det åtminstone icke, om dettå väldslösa tyranni, som han bönnat utöfva, om han velat, nu gått upp i rök af — en grynvälling. Då han påstår, att vi gjort ett försök emot tillvarelsen af denna (Statens Tidning; karsybhan opå Nisst sätt rätt, nemligen om han understrukit ordf t denna. Ingen kan. finna Billigare eller nyttigåre är vi, att styE relsen har en organ, som kungör dess åsigter och icke lemnar 0öss att famla i mörker i afseende på fakta och pi det system , som styrelsen följer. Men då vi erkännt detta , hafva vi också gått så långt, som vi kunna gå; att denna Statens Tidning uppfyller sitt. ändamål, kunna vi icke erkänna. Hvad är det, som vi önska finna i en dylik? Ar det ändelösa , vattniga chrior om allmänna satser, derur man icke kan utleta någon bestämd tillämplighet till dagens angelägenheter eller regeringens asigter , utan blott ana en viss — fint kacherad. — fiendtlighet mot hvad tiden synes, fordra? är det gemena insinuationer mot ;personer,.. som råkat misshaga , . såsom t, ex. Ständernas majoritet, är det dagliga försök. alt bortresonnera alt; hvad vår, statsförfattning innebär liberalt eller jemförligt med. andra . länders institutioner? är det en mer än; barnslig räddhaåga för spöken, föraktligare. om den är låtsad, än, om den år verklig 2 är det en illa dold. bitterhet, mot vissa och ömhet för vissa partier j främmande land? Är det endast dylika, balfheter och smygerier eller, uppsåtliga misstydningar , söm man har rätt att fordra af en. .StatsTidning? Det är visst illa, om en styrelse hyser omo. tiveradt hat och dito kärlek ; men; ma den då atminstone öppet och manligt lata sina, Oxrganer uttala båda delarna och icke tåla; att de: drifva krypskytteri, och, göra sig lika löjliga genom en barnslig bäfvan , som förhatliga genom låga insinuationer. i Vi hafva ändtligen blifvit nödsakade att öppet uttaJä vär tanka om, Stats-Tidningen, Vi, hade i början väntat Oss af detta; företag. något annat. sän en, fortsätt bar Ding af, Granskaren, och hans Jikaledes aflidne själs-, fränder ; och. det var, icke, utan betydlig harm ,. som, vi Shgo oss bedragna,, fc Allt, hvad Hr W. Mlagar över vår benägenhet. för, käranden och käromålet, är i högsta grad obefogadt.