Aftonbladet – 27 juni 1835, sida 3

Bland de flera insända artiklar, hvilka under riksdagens lopp inkommo till Redaktionen, men då icke medhunno att införas, var äfven nedanstiende artikel angående Statslån. Författaren bar utgått ifrån den synpunkten, att Statilån icke under alla förhållanden äro fördömliga, och att, om de användas till produktiva ändamål), som återbetala den nedlagda kosinzden, utgöra de tvertom i elit penBingefattigt land ett mägtigt medel till befordran af trefrad och välstånd. Vi instämma fullkormligen i denna grundsats, men tro tillika att äfven pluraliteten af dem, som före och vid nyss förflutne riksdag yttrat sig emot Statslån, under erkännande af grundsatsen, hemat sin egentliga betönklighet emot Statslånen just derifrån, att de nu skulle komma att användas till improduktisa ändamål och blifva en beskattning på frarstiden. Den allmänna svårigheten och vådan af statslånen är väl också egentligen, såsom erfarenheten visat, att de produktiva ändamålen högst sällan kommit i fråga, och troligen endast undertagsvis göra det, så länge semhällena befinna sig i nuvarande ställning, att Regeringarne söka öfverbjuda hvarandra uti ökade kostnader till försvarsverket, och anslags användande till de flesta öfriga företag endast komma ifråga i andra rummet efter dessa. Uppsatsen lyder sålunda: