Aftonbladet – 27 juni 1835, sida 3

OM STATSLAN OCH LAN I ALLMÄNHET. Till de största felen i vårt Undervisnsingsvesk hör onekligen att vi få lära så litet af hvad vi beböfde veta, och så mycket som inplaggas i pojken endast för att glömmas af ynglingen. Hos oss danas g nska få praktiska män. Man spinner sig in i en vä nad af theorier, hvarigenom oftast den klaraste naturliga blick fördunklas. Man vänjer sig skåda föremålen såsom genom ett nedrökt glas och derigenom uppkommer det småsinne, det misstroende, som i alla kraftiga medel endast uppsöker de: möjeligen skadeliga ämnet, utan att obriervera, att det nyttiga der är så betydeligt öfvervägande. Huru få statsmancna-ämnen här bildas! — huru föga statsekonomisk klarsynthet man förmärker! — huru hafva väl Sver,es näringsklasser i allmanhet uppattat sin besiämm:lse. Behandlingen af vi-sa vigtiga frågor urder innevaraude riksdag hafva derpå lemvoat mänga, för fo-terlandssännen nedslående bevis. Huru har man väl behandlat frågan om tysta förmånsrättern:s afskaffande; Huru befordsat Privat Bankers uppkomst? — Huru för sig utsecklat fördeia:ne af inrises vexlar? — Hvilken besyanerlig spänning råder icke änpu mellan Ståndeas inbillade sirid ga iniressenl — icbillade äro de, ty sevan BRidderskapet och Adeln, tid efter arnan frånträdt sina egentliga u gamla privilegier; Prästerskapet dragit sig inom gränsorne af med deras heliga embeten mera öfve enstämmande prerogativer; ssråförfattningarne, såsom oförenliga med en upplystare tids anda, och skadeliga för näringarnes utveckling, dagligen ramla af sig sjelfve efter ati länge hafva a? upplystare Borgare varit betraktade endast såsom skors enar eliter et: längesedan förmultnadt trädslott; existera i verklighet inga stridiga intressen. Diskussionerne rörande statsskuld-systemet lemna dock det rikaste bid:ag af förbisiring i statsekonomiska och financitla begrepp. Om det vore möjeligt att främmande länders tidningar skulle reproducera de långa anföranden i detta ämne så skulle utlännvingen få en besynnerlig tanke om våra financierer, och öfvertygas, ait eburu sparsamme vi än må vara på annat, på tid och ord sparss ej. Man tyckes å bägge sidor hafva begagnat en mängd, dels öfverdrifna, dels ingenting sägaude argumenter. Somlige hafva framställt Stats-skuld:-systemet ovilkorligt såsom enda källan till hastig rikedom; andre deremot bemödat sig, att under användande af toma meningslösa fraser, såsom: att lägga beskattning på efterveriden o. m. d. visa folket Statsskulds-systemet endast såsom en bottenlös afgrund, hvari man vill störta våra barn och efterkomI mande. Om en Doktor skulle påstå, att, emedan 30 droppar opium lindra en sjuks plågor så skola 30oco droppar göra honom 100 gånger mera frisk; och deremot en annan skulle oupphörligt ropa åt patienten: tag icke en dioppa af detta fluidum, ty det har dödat min granne som deraf njöt ett halfstop, så hafva båda två ii5a orätt, och torde båda skadat, ehuru de menat ärligt. — Så förhåller sig äfvea med de representanter, hvilka i sitt redliga, men dock orätt använde nit, hylla den ene eller den andra öfverdriften. Alla kraftiga medel kunna missbrukas; ju större deras välgörande verkan är, dessto lättare och farI ligare äro missbruken. Eld, vatten och ånga framI bringa stora och nyttiga verkningar; missb:uk deraf kunna sprida fasansvärd förödelse, likvist faller det nu ingen in, att ifra mot deras allmänna bruk, emedan de numera ej innefatta någonting nytt; men en tid gafs, då ett försök att, 1 vissa former, införa deras begagnande, skulle säkert fört till bålet, liksom medverkan till est Statslån i närvarande ö gonblick af många 2ns:s som opatriotiskt s:mt måhända gifves ett svårare epithet, utan att de som klandra taga i beräkniar, under hvad vilkor, eller 2 I för hvad ändamål lånct upptages. I Om Statslån kan men siga! att ett land kan beI finna sig i den ställning, att upptagandet af ett statslån vore en galenskap, som skule medföra stora politiska oredor; ren att det äfven kan vara i en sådan belägenhet, att ett statslån ej allenast vore nyttigt och välgörande, utan äfven oundvikligt, l c8sam enda medlet för tillyäcnheirmanda. of wiceg