Aftonbladet – 11 april 1835, sida 2

OM MODERATION OCH OM PERSONLIGHETS-ANDA. Första Artikeln. Dessa tvänne ord föras alltid på tungan af det Parti, som ej älskar yttranderätten, den må utöfvas i parlamentarisk form, eller genom tryckpressen. Om en anmärkning icke behagar det, — och det gör den alldrig, om den ej sker till stöd för dess sak — om det icke förmår bestrida dess rigtighet eller åtminstone icke jäfva rättighetea att framstälJa henne, så kan man åtminstone vara säker, att de skola gripa till det sista vapnet, skola ropa, att den ej är framställd i en nog moderat ton, att den innebär personliga anfall; och den chorus, som står färdig att instämma så snart koryfgen ger tecken, skall genast ropa på smädelse, på personlighet. Vi tala här icke om de fall, då en sådan beskyllning äger grund; vi erindra endast att det likväl åtminstone ytterst sällan sker å deras sida, som hafva den goda saken för sig: att den alldrig behöfver