Aftonbladet – 26 februari 1835, sida 2

Article Image
en och annan af de andra bladens utgifvare, hvilka afstuddat sig Aftonbladsoket, med förakt afslagit de Klingande? skäl, med hvilka Aftonbladspartiet försökt att insinuera och inympa den ton, hvilken Aftonbladet sjelf sjunger efter Ryska noter; — ja! man vill med säkerhet veta, att Aftonbladsmusiken är komponerad på Rysk beställning, och att Kolofonium kommer östan ifrån. Temat, som är maskeradt och broderadt med Svenska nationalsånger, skall likväl af kännare, efter behörig analysering, igenkännas som äkta Ryskt Det ser emellertid ut som man haft sig angeläget att göra en stark choc på Samlaren; ty på samma gång scm den i Aft: nbladet njutit handplagg har den äfven fått emottaga anonyma hotelser, hvilken senare omständighet upplyses af efterstående i Samlaren införde artikel, under rubrik: Jesuitismen i liberal drägt. Det lär ej undfallit någon, som ser längre, än blott till ytan af sakerna, att den falska liberalismen i flera punkter är ren Jesuitism, Tvenne hufvudkriterier af denna senare äro: 1:0 Den afskyvärda satsen, att ändamålet helgar medlen, och 2:0 Bemödandet, att för sina sfoigters framgång införa elt så vidt möjligt spridt tanke-, tryckoch yttrandetvång Sammaledes förhåller det sig med den fanatiska, blinda falska liberalismen, För att nedsätta sin motståndare, aktar den inga medel förkastliga, blott ändamålet vinnes. Deras sfsigter förtydas, deras ära angripes, deras medborgerliga arseende cch lugn sättas på spel, osanningar om dem diktas och spridas i de liberala bladen, — allt mindre för att personligen skada dem (mot hvilka man ej bar enskilta gravamina,) än för att nedsvärta den sak de förfäkta. Härigenom, och medelst det skräckvälde, som tryck pessen i ultra liberalas händer, sålunda söker upprätta, tror man sig kunna nedtysta dem, som våga hysa och yttra en annan mening, än den de s. k. liberala vilja göra gäll:nde d. v. s. införa ett tankeoch trycktvång, lika förhatligt, som det despotismen någonsin mäktat ioföra. Vi hafsa nyligen egt tillfälle besanna dessa betraktelsers rigtighet, då — oberäknadt den allmänna fördömelse, hvari vi, yttrande våra tankar oberoende af den liberala Tidnings-jargonen, varit inb-gripne — äfven erhållit anonyma skrifvelser, innehållande förfärande hotelser, i händelse vi vågade fortfarande yttra våra sjelfständiga åsigter, i motsats med de liberala tidningar. Dessa hotelser, i hvad de invehål!la personliga angrepp, förakta vi, cch i hvad de åter innebära förespeglingen af, t. ex., förlusten af mer eller mindre tidningsprenumeration, genom Herrarnes oför!rutna inverkan, finna vi dem fullkomligt öfverensstämmande med deras öfriga förhållande. Man måste sannerligen hafva besynnerliga föreställningar om beder och öfver!ygelse, då man kan inbilla sig att man antingen genom föraktliga skräck-medel, eller genom J. ckbiten af en lumpen vinnirg, hos en hederlig man försanning och rätt vår rubba den öfvertygelse om oim trobet mot Konung och Fädernesland, i hvilken han är uppfostrad i hvilken han har lefvat, och i hvilken ban skall dö! Sådan har likvälde såkallade li beralas framställning till oss varit i anonyma skrifvelser, uti hvilka de påstått sig vara Aftonbladets Legio. Skulle man enligt det gamla ordspråket, dömma Herrn efter drängen så våga vi hoppas, att i Aftonb!sdet ej vinner på att äga sådana deputerade landsorten. — Så snart Författaren till de oförsyuta sparlkansIcxorna behagar för Redaktion upjgifva sitt välta namn, skola d med nöje, till författarens cch havs Mcecnes, Aftonbla dets, heder, i vårt blad införas med bibebållande af anonymiteten., Ehuru det kanske vore öfverflödig!, att bifoga några anmärkningar till denna klassiska produkt, hvars innehåll tydligt viser. att någon skalk i Stränpäs velat roa sig med Redaktionen af Samlaren, sanroliut i den säkra förvsntan act Redakiioneu skulle, sism det äfven skett, helt naivt beklaga sig derötver för sitt publikum, så synes ett sedant skömt hkval gå rog långt för att icke devöfver yttra ext ogillacde: Förfaitaren eller författarne till de ifråeavararde billjetterne had2 bort besinna, icke blott att det stadnar på derss ansvar, om Samlaren så.ocm det af artikele vill synas, funnit hotelserna så förfärande, d. v, s. blifvit så förfärad deraf, ait han kan lida till sin belsa eller sitt sinneslugn, utan alla dyhka försök att på ett eller annat sätt afskräma vågon från vtirandet af sin öfsertygelse, Synas oss i alimänhet högst fördömliga. mest iör dem som bekänna sig till frisinnade grundsatser. För vär del ha vi icke något emot, om Saralaren och hans liktärkta från morgon till qväll förkunna allmänheten rs 0 2 Aa rr Sh till och med nftreanla

26 februari 1835, sida 2

Thumbnail