fall förtjenta lofial, hvilket bon nu sålunda sjelf tillintetgör; och 2:0 har hon icke besinnat, att i samma mån heunes klander i afseende på hushållningen i Ständernas verk äger sin riktighet, i samma mån uppenbarar det ju bristfälligheten af en representation, som Minerva åtagit sig at försvara medelst begrinande af hvarje försök att tllvägabringa någon ändamålsenlig reform i dess sammansättning. I fortsättning häraf siger Minerva i ett följande numer, att hon skall hjelips till att uppräkna de olägesheter cch kostzader, hvartill Förstärkta Stats-Utskottets afsleg pi några af de b-gärda summorna i Kongl. Maj:ts proposition måste föranleda, och af sådana olägenheter uppräkvas derefter icke raindre än tio särskilta blott utaf det vägrade anslaget till Kungsholms befästning. Dena gifaa slutfö. jden häraf blir följaktligen, a!t Ständerna ovilkorligen böra bifalia allt, som af Regeringen begäres uti okade både ordinarie och exira auslag. För vår del hafva vi i detta afseende redav flera gånger uttryckt vår tanka om den synpunkt, hvarifrån Förstärkta Stats-Utskotirets handlingssätt bör betraktas, och tillägga derföre nu blott, att om denna synpunkt ej gillas, så torde Minerva i ett afseende icke hafva så orått, som man föreställer sig, hvilket vi vid ett annat tillfälle torde ytterligare få utveckla,