Aftonbladet – 17 februari 1835, sida 3

REVY af TIDNINGARNA. Såsom den indragna tidningens, Aftonbladet i Stockholm efterträdare, anser Redaktionen af det nya Aftonbladet sig pliktig att upplaga vill granskning ett och anna:, hvartill artiklar uti det förra gifvit onda tuogor anledning, Vi utbedja oss derföre att genast få börja med en sådan korrt revy af tidningarne för de sista dagarne. Upsala Korrespondenten har med förskräckelse genomlist de avmärkningar som i den indragna tidvingen förekommo i avledning 2f Bönedagsplakatet. Ait såsom Aftonbladet för den 4 Febr. gjort, heter det, häckla och smäda ett dokument afveligiös beskaffenhet och syftving, är en skam, icke endast för tidningsredaktören, hvilket mindre betyder, utan äfven, och detta betyder mer, för hela det folz scm lider om icke hyllar, en slik 1edaktör.? I anledning häraf är det icke uv vägen att erinra Korrespondeaten, ait det alldeles icke var det religiösa i Bönedagsplaka!et, som anmärknincarna i den indragna tidningen angingo, utan tvertom just den omständigheten att reflexioner af verldslig och politisk tendens gjordes i eit dokument som till sn natur borde vara af ren religiös syftning. Då Korrespondenten och dess insändare tyckas vilja sralla en gravskniog af Bönedagsplakatet i paritd med hädelse mot relicionen, så bedja vi honom vänhgen att ihgkomma, att, med all attving för den Kongl. Ecklesiastikexpeditionen, och fastan den har befattning med avdliga ämnen, de författningar som derifrån utgå, lit väl scke äro några helga urkunder likasom Hr S:ats Sekreteraren, fastän författere och kon!rasignant af ett Bönedagsplakat, I kväl icke bör bafva anspråk att gälla för någon profet, åtminstone icke i sitt eget land, som ordspråket säger. Skulle en kritiz af allt som utgår ifrån autoriteter, så snart det avgår ett andeligt ämne, avses för en hådelse, så hade ju Luther varit den störste af alla smädare mot religionen, emedan han vågade sig på sjelva Påfvens och Kyrkofgdernas påbud. Korrespondesten bör således kunna trankilisera sig, helst om han flitigt drager sig till mivunes, att religiositet och bigotteri äro tvenne väsendiligt åtskilda saker, ehuru de hos honom tyckas vara förblandade. — Statstidninger, hvars Redaktör nu ett par dagar tyckes hafva baft ondt om spaltfylluad, har, förmodligen till uppfyllande af sitt löfte att alldrig befatta sig med polemik, med beredvillighet upptagit en i samme Redaktörs andra blad, Jurnalen, förut införd uppsats, till undersökniog deraf, huru