Aftonbladet – 15 december 1834, sida 1

som blivit Vil hed. Insand liran en van al overges konostflit, hvilkea i N:o 272 af detta blad fick en uppsats i samma ämne offentliggjord, men beledsagad af Red. med några anmärkningar, hvilka insändaren nu begärt få besvara. Vi utbedja oss, att Läsaren täcktes skänka sin uppmärksamhet såväl åt repliken, som de korta anmärkningar vid vissa ställen deri, hvilka vi efteråt bifogat: En vän af Sverges konstflit, som till Aftonbladet N:o 271 insändt ett anförande till Tull-Kommitteens protokoll, har råkat oförskylt ådraga författaren till samma anförande personliga anfall af bladets Redaktion. 1) Insändaren finner sig alltså af pligt förbunden att söka afvända desamma; och Redaktionen har sjelf uppfordrat härtill, då hon, efter att hafva påbördat författaren osanna framställningar, uppmanat att dertill uppgifva källorna. 2) Iosändaren tror sig, då han följer denna uppmaning, böra förmoda att Redaktionen med den oväld, som höfves vid offentlig behandling af ett vigtigt ämne, lemnar en plats i bladet för de upplysningar, som här nedan meddelas: 1:o Källan till den såsom löst prat taxerade uppgiften, att en betydlig ersättning blifvit af Engelska Parlamentet anslagen åt de sidenfabrikanter, hvilka kunde blifva lidande genom utvidgningen af importfriheten, när de bekanta Huskissonska lagförslagen antagas, återfinnes i ett yttrande under riksdagen N:o 29 af dåvarande Hr Presidenten i Kongl. Kommerce-Kollegium, i anledning af Bevillmngs-Utskottets betänkande N:o 27 angående stora sjötulln. Detta sakrika yttrande, infördt i Bihanget till Stockholms Dagligt Allehanda för 1829, N:o 166, borde hvarje läsare, som reflekterar öfver de i Aftonbladet, nummer efter nummer, nu som bäst pågående diatriber, alltid hafva till bands bredevid, för nödiga kontrollers och rättelsers skull. 3) 2:0 Den af anförandets författare gjorda uppgift, att Nord-Amerikas lagstiftare, då de beslöto nedsättardet af importtullen för en del ntländska manufakturvaror, bestämde en preskription af 10 år, under hvilken samma nedsättning skulle verkställas, är bemtad, icke utur den af Redaktionen åberopade (nu antiqverade) Författningen af 1824, i grund af hvilken Redaktionen förklarar anförandets uppgift för fullkomligt osann; icke heller utur den år 1928 utfärdade författningen, som upphäft alla föregående, och således äfven den af Redaktionen åberopade; och icke heller utur den af år 1832, hvilken, i en mängd punkter upphäft den af 1828; — utan utur den sist utfärdade, och nu gällande Kongressakten om importtullen af d. 2 Mars 1833. I denna Författning stadgas, såsom sätt och vilkor för nedsättandet till 20 procent (ej derunder) af de tullafgifter, som i de äldre författnirgarne öfverstiga detta belopp, att detsamma skall ske under loppet af tio år. Stadgandet har följande o: dalydelse:: Sect. I, De Förenta Amerikanska Staternes Senat och Representantkammare, församlade i Kongress, göre vetterligt: Att ifrån och efter den 31 D:cember 1833 och i alla de fall, hvarest afgifter af 20 procent eller deröfsver, efier värdet räknadt, äro Jagda på utländska införselartiklar gerom Förordningen af den 14 Juli 1832 (under titel, Förordning, som ändrar de särskitta Förordningar, hvilka lägga afgifter på införselartiklar) eller gevom någon annan författmng kommer en tiondedel af drtta öfverskott att nedsättas; från och efter den 31 December 1835 kommer en annan tiondedel deraf att nedsättas; från och eftev den 31 December 1837, kommer en annan tiondedel deraf att nedsättas; från och efter den 31 December 1839 kommer en annan tiondedel deraf att nedsättas; från och efier d. 31 December 1841, kommer hälften af återstoden af detta äfverskott att nedsättas; och från och efter den 30 Juni 1842. kommer den andra hälften deraf att nedsättas. 4) Det är detta Nord-Amerikanska exempel af vare samhet och succession i Tullförfattningars förändring som anförandets Författare hade framställt till efterföljd. R-dastioner, söndrande citationen, från det i grund deraf yrkade förfarandet, föregitver att detta just blifvit iakttagit i Sverge, derigenom, att a dT rm fa la utan Alfun år edan Pikcano Cen dan