Aftonbladet – 12 december 1834, sida 1

lig sats, att en delegation af Rikets Ständer skuile ega makt att sätta sig öfver Rikets Ständers beslut. — Då fyra Stånd förklarat för sip gemensamma tanka att Indragningsmakten skulle borttagas; men Juryn bibehållas, så var det Utskottets skyidighet att inkomma med ett Memorial i ämnet, affattadt i denna anda, och med sammanjemkning at möjliga partiella olikheter. Utskottet hade nu deremot tillvällat sig en obehörig makt, och instämde talaren i öfrigt med reservanterne och Herrar Petrde, samt Halling, Herr FORSSBERG hade aldrig trott, att Konstitutions-Utskottet egde makt att öfverändakasta represeotationens beslut. Herr OLBERS ansåg Konstitutions-Utskottets förfarande konstitutionsvidrigt och instämde med Hr Holm, samt Hr Prosten Hallströms reservation. Herr ARNBERG biträdde de talare, som önskat återremiss med förelaggande för Utskottet att skilja frågorne. Herr BIÖORCK hade, med den aktning fria yttrande rätten kräfver, emottagit de emot Utskottet gjorde anmärkningar, till så stor andel, som på honom kunde belöpa. Talaren nyttjade ordet andel derföre, ait han ej deltagit i beslutet rörande detta memorial, men väl uti beredningen af memorialet N:o 4o, hvarpå detta till en del sig grundar. Talaren erkände, att, då Utskottet skulle till pröfning företaga åtskillige motioner om Indragningsmakten och Juryinrättningen, han ej funnit någon betänklighet vid att sammanfoga desse tvänne frågor uti ett memorial, då han ej kunde tro att de derigenom skulle blifva så förenade, stt de ej mera kunde åtskiljas. Talaren ansåg Utskottets ovilkorliga pligt vara att sammanjemka RBiks-Stånders meningar, eller, der sådant ej läte sig göra, inkomma med voterings-propositioner. Herr B. ansåg Hr Prosten Holmströms för lag kunna jemka både former och ssk. Han hade aldrig gillat denna Utskottets åtgärd, och önskade att Utskottet måte få tillfälle att yttra sig öfver anmärkningarne. Herr EGNELL åberopade sin reservation och för-klarade, att ehuru vid memorialet N:o 40 ej fanns någon reservation af honom, så hade han dock uti Konstitutions-Utskottets protokoll förvarat sin reservat:on, den han, såsom frånvarande vid memorialets justering ej vid detta tillfälie kunnat afgifva. Då var likväl bopp alt frågorne skulle kunna åtskiljas. — Begärde återremiss. På Herr Talmannens p-oposition beslöt Ståndet, att, med undanrödjande af all kraft och verkan af ifrågavarande memorial N:o 395, anmoda Konstitutons-Utskottet, att, i anledning af R ks-Ståndens serskildta beslut öfver rmemorialet N:o 4o, med stiljda betäntanden, angående förslag till grundlagsförändringar, dels att Indragningsmakten må uppböra, dels att Jaryn må, med mod: ikationer, bibehållas, inkomma, och, så vidt sig göra låter, Ståndens meningar sammanjemka. V: ljende Ståndet, sedax dessa betänkanden blifvit afgifne, sig utlåta om förslagen komma att till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag antagas, SATERSAT I INKA AIKTETII TEN FTSE Fot ALPERNA BSTN ESTATE TYeV 2 sa 2 rn hå 17 TN Eb Ke