Aftonbladet – 12 december 1834, sida 1

iUvatl DELL ellatl UCU aATlDarKNIUR?-dUltUuUlllg, Sviu IUför Rits-Ratt skall fullföljas. Man har icke åtoöjt sig med att smäda på det sätt, som vanligen brukas emot Bikets Ständer och deras Utskott. Man har låtit smädelsen mot Konstitutions-Utskottet antaga naturen af pasqvill, ej besinnande, hurwsom en eljest antagen grannlagenhet fordrar, att då en sak är dragen för rätta, icke yttra sig deröfver förr än domstolen afkunnat sitt utslag , och att således tiden för kommenterande öfver den omförmälde Statssaken icke inträffar förr, än Riks-Rätten densamma utredt och afdömdt. Vid pröfaingen af frågan rörande Tryckfrihetsförordningens återbringande i dess ursprungliga skick, kar Konstitutions-Utskottet, enligt hvad Hr Prosten Hallströms reservation antyder, låtit hänföra sig af den åsigt, att hvad Konstitutions-Utskottet hafver förenat, skall Svenska folkrepresentationen derföre icke åtskilja. Nu eger icke Utskottet rätt, att tillvägabringa dylika oupplösliga band, och om Utskottet egde den, så följer deraf icke, att Utskottet vore befogadt åstedkomma kopulationer öfverallt, der Utskottet för godt finner. Är Konstitutions-Utskottet berättigadt, att, i motsatts till Rikets Ständers bestämda. föreskrift, sammanfoga tvänne så heterogena föremål, som Jury-inrättningen och indragningsmakten, så kan Utskottet en annan gång med samma rätt förordna, att Ständerne skola låta sig nöja med förslag derom, att, t. ex. Justitige Ombudsmans-Embetet indrages, med vilkor att Kogungens dubbla rösträtt i Högsta Domstolen upphör, eller att, t. ex. Konungen får andel i Ständernas dispositionsrätt öfver Banken och Riksgälds-Kontoret, med vilkor, att Ständerna få rättighet att, jemte Konuogeu, besluta i fråga om krigsförklaringar och fredslut. Det är öfverflödigt alt visa, huruledes vådliga följder kunna uppkomma af en så beskaffad Grundlagstolknin ;, som den KonstitutionsUtskoitet i fövarande fall uppställt. Vidden af Utskottets misstag är för sior, alt icke genast falla i ögonen. Frågan härom är dessutom, på ett förtjenstfullt sätt, utredd uti de vid Utskottets Betänkande fogade reservationer. Med den föreställning jag hyser, a!t Utskottets anseende, genom misstagets erkännande ingaluvda nedsättes, och med den anledning jag har, att Utskottet redan insett detta misstag, och är b-näget att rätta detsamma, inskränker jag mig till det yrkande, att Utskotteis betänkande förklaras utan all kraft och verkan, samt att ärendet återförvises, på det Utskottet må, Grundlagen lik mätigt, deröfver afgifva det jemkningsförslag, hvartill Riks-Ståndens serski!dta beslut föracledt. Häru i instämde Herr Vern. Hr RYDIN såg, vid betraktande af denna Utskottets produkt, med bedröfvelse den anda, som rådt hos Utskottet, då det sökt lägga svara för Rikets Ständer. Allmänna opinionen vore lika böjd för Juryns bibehållande, som Indragningsmaktens afskaffande, Talaren afskydde de satser KonstitutionsUtskottet framställt, neml. att Rikets Ständer ej skulle få partielt gilla eller ogilla Utskotte:s förslag. Äga ej Rikets Ständer denna rätt, då skulle Kovstitutions-Utskottet råda öfver Rikets Ständer. — Herr Rydin begärde återremiss. Herr HALLING trodde det vara möjligt att göra begvipligt, att det kan vara grundlagsenligt, som är grundlagsvidrig. Sådant vore Utskottets förhåll!ande i detta Memorial. Önskl gt skulle vara om uppfinnaren af denna sammanbindning, i laga ordning begärt patent eller privilegium exklusivum på denpe sin uppficning. Grundlsgen ålägger Konstitututions-Utskoltet att sammanjermka Stårdens olika tarkar i de grundlagsfrågor, som i grundlagsenlig ordning inom Stånden förekomma. Någon sammanjemkning har här ej kunnat ega rum, ty alla fyra Stånden hafva beslutat upphäfvande af Indragningsmakten, äfvensom bibehållande af Juryinrättningen. På de af Hr Petrd anförde skäl, föreslog Hr FH. att Kenstitations-Utskottet förelägges, att efterkomma Representationens beslut, att ett förslag skulle uppgöras till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag om Indragningsmaktens upphörande. Häruti hördes flere Ledamöter sig förena. Herr HOLM bade ej förr än sedan han blifvit .-ald till Riksdagsman, haft tillfälle att studera våra grundlagar, emedan hans tid förut varit nog upptagen af studerande och tillämpande af den Ail männa Lagen. Han hade väl funnit åtskilliga brisifälligheter uti desse grundlagar, dock ingen, som kunde hos en klok menniska ocöra cällande en så orim