Aftonbladet – 9 december 1834, sida 1

ledningar behöfva finna billigheten af det yrkande att kvaren, som af landets krigsmakt kan påräknua skydd, bör i sio mån bidraga åtminstone till kostnaderna för denna krigsmakts öfning i tjensten, med få ord — att passevolansen rättsenligt bör genom bevillning utgöras. Huruvida ej ett sådant yrkanJe äfvenledes mest öfverensstämmer med de kontrakt, som ännu i dag binda Staten sarotrustoch rotehållarne i hvarje län ömsesidigt, ville Talaren icke afgöra. Han delade deras öfvertygelse, som anse, att då de 3 Riks-Ståndens minnesvärda beslut vid sista Riksdag redan trädt i kraft och verkar, detsamma icke skulle kunna, utan trassel och oreda, på en gång tillistetgöras; men deraf följer cj, att ju icke rättelse för framtiden häsutinnan måste ske; att ju icke måste förebyggas, det R. St. äfven framgent befattade sig med att öfva domsrätt, då kontraktsfrågor förekomma mellan staten och enskilta; att j 59 och 80 SS R. F. mista helgden a gällande grundlag. De Högloflige sammansatta Statsoch Ekonomi-Uiskotten, i samråd med Bevillnings-, torde tili och med vid denna så långt framskridna Riksdag vara i tillfälle att bedömma, huru denna sak i sin helbet och till sin form nu bör arrangeras. Hvad som emellertid uti detaljerova bör jemkas, och hvarigenom ett icke ringa steg vore taget till lindring, till återförande af vår rätt, på det vi måtte, utan att behöfva frukta egen ruin, kunna verkliggöra vår oskrymtade vilja, att, på det för alla bästa och nyttigaste sätt, bidraga till fyllnad af Statens behof, torde innefattas i följande förslag: 1:0 Alt då, genom passevolansverkets räkenskaper, det blifvit vitsordadt, buruledes de till denna inrättning erlagde medel varit mera än tillräckliga till kostnaders bestridande, enligt kontrakten, Pp:ssevolansafgiften för Rustoch Botehållare måtte intill nästa riksdag, då frågan torde komma att i sin helhet bättre regleras, ifall ej sådant skulle vid detta riksmöte medhinnas, blifva nedsatt tl fem Rdr Banko, lika med 7 Rdr 24 sk. kurant, för karlen, samt till hälften eller åtminstone 3 hvad hästpassevolansen angår; att, ifall detta nedsatta belopp ej skall finnas tillräckligt för de ordinarie behofven, resten må fyllas af allmänna statsmedel, samt att de tillfälliga kostnader, som öfverstiga årets mötes afgift, mi bestridas, dels af behillringen af gamla passevolans-arfvoden, dels af den nya. Då passevolens-afgift betalas äfven för vakanta nummer, uppkomma likaledes härigenom medel att fylla uppstående brister. Alla blifvande öfverskott böra förvaras för rustoch rotehållares räkning och ej till ffämmande ändamål användas, hvaröfver sträng kontroll må hållas. 2:0 Af Statsmedel må fyllas alla de möteskostnader, som ej åligga 1ustoch rotehållare enligt knektekontrakten, hvarvid jag hänvisar till A. Danielssons motion i ämnet. 3:o Skulle någon provins önska ati hålla sig vid knektekontrakten, hellre än att betala den här ofvan föreslagna mötesafgift, stånde densamma fritt, såframt de flesta rustoch rotehållare sådant vid vederbörlige Sockenstämnmor besluta. Yrkade återremiss. Tufve Månson från Skåne talade i samma anda som J. Jönson samt Hans Jansons reservation. Lars Jönson från Östergötbland, Brissman från Skarab. lin, ordade i lika syftning med sistnämda reservation. Olaus Eriksson från Bohus län förenade sig med hvad Grefve Horn i sin reservation yrkat. (Forts. följer.) KARA TN