Article Image
LoraG meibournt Har vagrat mottaga gretiteln och strumpebandsorden, som Konungen erböd honom vid hans afgång un ministEren. Lord Brougham har anträdt en resa till kontinenten, och till en början ställt kosan till Frankrike. Svenska Ministern i St. Petersburg, Baron Palmstjerna, inträffide nyligen i London på sin resa till Italien. Grefye O-loff väntas med första till London, i en särskilt beskicknirg från kejsar Nicolaus. Fransyska Pärskamearen har börjat att låta sig föreläsas kommissionens berättelse i det berycktade målet rörande Apriloroligheterne. Mer än 8 sessioner tros komma att dertill åtgå, och innan de anklagade och vittnena hinna afhöras, lära 3 å 4 månader ytterligare behöfvas Från Madrid skrifves, att Llander emottagit krigsportföljen , och att utsigterne till framgång för Drottningens vapen mot insurgenterne vi.a sig alltmera gynnande. En biodig träffning hade den 18 förefallit i grannskapet af Lequeitio, hvari Karlisterna, under Eraso, förlerat 600 man. I Vittoria hade 14 bataljoner inträffat, ämnade till Minas förstärkande. Bref från Bayonne af den 22 Nov. omtala, att Karlistjuntan i Navarra af General Oioa blifvit öfverrumpläd och tillfångatagen, samt skuile afsändas till Pamplona, för att der dömas. Zumalacarreguys avantgarde hade lidit en förlust af 200 man. I Portugal herskar väl lugn, men deremot synes en önskvärd ordnivg möta stora svårigheter. Nationalgardet kunde icke organiseras, emedan de valde oflicerarne voro arga Migueliter; deremot rådde 0s pöbeln ett så ytterligt hat till desse, så kallade Burros, att på öppen gata och i åsynen af en truppafdelning, en sådan blifvit på det grufligaste sätt mördad. Från Berlin skrifves, att ett nytt möte mellan Konungen och Kejsar Nicolaus lärer komma att äga rum nästa vår, i granskapet af Kalisch, hvarvid stora manövrer af Ryska och Preussiska truppar sägas vara tillämnade. Tonen i Berliverbladen är ganska högstämd, sedan Nicolai dervaro. Det talas om ingenting mindre än att, med Wellingtons tillhjelp, så godt som vända upp och ned på hela vestra Europa. Lyckligtvis fordras dertill annat än ord. 1 de Tyska Staterne har trycktvånges nu kommit så långt, att ingenting får offentliggorasi tidningarna rörande arresteringar och politiska processer. Så:om en förberedelse till den blifvande Riksiätten, och i anledning af det beslut, som i Stats-Utskottet blifvit fattadt, såväl i anledning af den Kungliga Propositionen om statslånen, som Anders Danielssons motion om ett dylikt låns upptagande under andra föreskrifter, finner man ännu alla dagar artiklar i tidaingarna om detta ämne. JurnåZen för i går har in extenso aftiyckt Ständernas skrifvelse vid förra Riksdagen, för att vederlägga den tanker, alt deras beslut endest skulle haft afseerde på hvad som innan denna riksdag kunde tillgöras för Jånets erhållande, och således försvara den nya läran om Regeringens förmenta rätt, att med eller mot nuvarande Ständers vilja, under åberopande af den tillkomna Kungliga sanktionen, sätta de förra Ständernas beslut i verkställighet. Nya Argus den tredje åter ingår i en bevisning för motsatsen, men framställer dervid såsom en åtgärd, rakt stridande både mot Ständernas beslut i hufvudsaken och mot sjelfva deras värdighet, hvarje slags Jineprojekt, äfven om det vore på helt andra vilkor. Utan att nu inlåta oss i granskning öfver det mer eller mindre ändamålsenliga sättet för ett låns upptagande, eller om nyttan af ett sådant i allmänhet, vilja vi endast fästa uppmärksamheten derpå, att någon förbistring genom sakens och formens sammarblandning ännu tyckes råda 1 begreppet om hvad som måste utgöra det egentliga gravamen emot Rådgifvarepersonalen för propositionens tillstyrkande, eller hvaruti det egentligt grundlagsvidriga består af Regeringens försök, att i alla händeiser nu vilja genomdrifva förra Ständers beslut, För att komma till en klar insigt af denna fråga, och undanrödja alla främmande inblandningar, behöfver man likväl endast erinra sig, att Konstitutions-Utskottet, likasom anmärkarea derstädes, Hr Petre, ingalunda grundat åtalet emot Stats-Råderme på någon undersökning om sjelfva lånets nytta elier skadlighet, utan nå det förhållandet, att. fast

9 december 1834, sida 2

Thumbnail