Aftonbladet – 4 november 1834, sida 1

I esenkarles, alt man spappast skUle KsUNRat vanta något dylikt af en sådan man. Oberåkvadt detia, som väcker afsmak hos en och hvar som läser nämde artikel, borde dess insändare äfven hafva besinna: det farliga inflytande, som en dylik afhandling måste hafva på allmänhetens i detta häuseende förut nog uppjagade sionesstämning. Beklagligtvis har här i staden ett lika stort antal af kolerafall som i Jönköping, äfven gifvit oss tillfälle att om denna sjukdom samla en ej otydlig erfarenhet, och det torde derföre äfven tillätes mig att derom meddela mina tankar, fastän icke så vidiyftigt som issändaren af Jönköpings-artikeln. Alt personer på de ställen, der koleran ännu icke funnite, tro att dersamma är absolut kortaziis, och promenerar ur hus och i hus, är ganska förjåtligt, isynnerhet hos dem som icke känna lazarne för smitta i allmänhet; men att en man med sundt cmdörmme, efter att hafva sett sjukdomen för ögonen, ännu will påstå sådant, förekommer mig i sanpiug högst märkvärdigt, Öfverallt i det öfriga Europa, hvarest koleran en gång varit, är man öfverens att densamma i allmänhet icke är kontazlös; antingen har nu Ar Prosten Wetterling genom ett alskt: post hoc ergo prepter hoc blifvit missledd, eller ock hafva halfva Eruopas namnokunnigaste likare och forskare icke kunnat: se så djupt in i saken, som Ordföranden i Jönköpiogs Sundhetsnämd! Någre af vår tids störste läkare, och deribland synerligast Rust i Berlin, voro absoluta kontagionister, innan de ännu sett sjukdamen; men blefvo genast efter dess invasion på stället, omvände. Jag är öfvertygad. at hvarje fördomsfri läkare äfven bos oss, på de ställen der man varit hemsökt af koleran, skal! dela samma mening; och det är väl knappast tänkbart, att äfven Jönköpinzs Hrr Läkare skul!!e kunna vara af samma öfvertygelse som Hr Prosten Wetteriing. Säkerligen önska ganska många, att dessa Herrar täcktes offentligt framställa sina tankar bärom, och för det allmänna irtressets skull, som denna sak äger, är det på sätt och vis hvarje sådan vetenstapsmans pligt att meddela sina åsigter; ty entast genom ett sådant mångsidigt betraktande af sakin, kan sanningen en gång finnas, ehuru detta alltid sker sent, då fråga är om sto a naturhändelser. Den tid skall snart nog komma, då man äfven i vårt fäderneslard skall betrakta koleran endast såsom hvarje annan svårare epidemisk sjukdom, likasom i alla andra kloka stater, der denna sjukdom gjort invasioner. fatet tyckes väl vara naturligare, så väl i fråga om boleran som allt annat, än att den i en sak ännu oerfarne bör låta undervisa och rätta sig af den, som redan derom äger ena bestämd erfarenhet. Det oaktadt se vi äneu flera samhällen inom vårt fädernesland göra stora uppoffringar för att utestänga en sjukdom, som i andra länder icke tredubbla militärkordoner, och mycket fullkomligare karantänsanstalterän hos oss, kuanatafhålla. Månne ej dessa länders regeringar, som länz2esedan tillfölje af erfarenhet upphäfvit alla sperrningar och karantäner, nitälska lika mycket för sitt folks val, som de samhällen för sina innevånare, hvilka här med en både ömklig och löjlig fruktan fördrifva hvarje från swittad ort kommande person, likssom vore han en fiende? Hvarföre skulle icke äfven de ställen, der koleran en gång vari, med nöje göra dylika uppoffringar, för att förebygga en ytterligare olycka, om icke en solid erfarenhet lärt dem, att alla dessa försigtighetsmått äro fullkomligt ändamålslösa? Den Asiatiska koleran utbröt i Carlshamn d. 31 sistledne Augusti, utan att man har minsta anledning till den förmodan att densamma genom ett kon tagium blifvit ditförd ). Det hus, der den först ) Flera tidningar hafva kringspridt det rykte, att koleran blifvit hitförd på det sätt, att en Göteborgsbo i härvaraade lasarett? inlemnat sitt linne till tvätt. Detta löjliga rykte innebär en tredubbel osanning: Först och fråmst finnes ty värr intet lasarett i staden, utan endast en mindre, privat sjukinrättning, tillhörande en af stadens Läkare, der man visst aldrig tvättat för främmande; för det andra är det fattighus el!er hospital, som sanzsolikt menas, emedan koleran der först utbröt, af den beskaffenhet, att dess personal kvappäst har något begrepp om hvad rent linne och tvätt vill säga, och sonu mindre hafva de af någon annan emottagit linne, om icke för alt gerom brukande nedsmutsa det; för det tredje (och detta är det värsta argumentet)