Aftonbladet – 4 november 1834, sida 1

Article Image
nela staden; utomkring ar ena vErkil; Kloas, OCK inomhus icke mindre. Hvar och en känver oa5ligheten att i dylika fattighus, der ej sällaa samhällets afskum upptagas, vidmasthålla sayggbet och ordning, och deriöre kan ingen med skäl förebrå vederbörande autoriteter äfven här ett sådant förhåliande. Iageoting synes mig rimligare, än att den oerhördt starka hettan under sommarn, ett sådaat Augias stall kunnat alstra ett kolera-miasma, särdeles på en tid, då de flesta (ör en sådan smittas manif:sterande nödvändiga momenter existerade icke blott här, utan öfver hela riket, hvilket bevises af de kolerin-avall, som di ägde rum i hela Sverge, och hvilka öfverallt i Europa varit förebud till en snart utbrytande verklig kolera. Inom några få af de fattigaste husen tycktes väl i så måtto sjukdomen böra anses hafva varit smittande, som der den ere efter den andre insjuknat och dött; men, mig vetterliig:, har insen af de många, som en ädel menniskokärlek drifsvit att besöka dessa hus, derifrån medfö t någon smilta. Deremot var jag sjelf under min embetsutöfring vittne till, huru nastan alla vid en gata boende personer inom några minuter insjuknade i kolsra, och inom ett par timmar lågo i ett verkligt kollapsus-s!adium — och detta endast af förskräckelse, i det några barn; som höllo på att förlora sina föräldrar, under förtviflans skrik lapo gata upp och ner; detta verkade likt ett elektiiskt slag, och de flesta som kommo ut i dörrarne för att .e hvad som var på färde, blefvo i özosblicket angripae af sjukdomen, och get till den grad, att mårga icke kunde röra sig från stället. Jag får likväl här tlliögsa, att deita uppträde ägde rum bland menniskor af lägsta klassen, hos hvilka ett törnuftiigt raisonnement icke var aft västs, som kunnat öfverviana ögonblickets sorgliga intryck. Huru Hr Prosten Wetterling ber skulle kunnat applicera sin kolerapromenad, hade varit märkvärdigt nog att veta. En sak, hvars sanning jag på heder och tro betlygar, är, att just de, som med de: mest outtröttlisa nit vårdade sjuka och döende, minst bicfvo af koleran angripne; och af dessa aktniogsvärda personer erinrar jag mig isynnerhet en enka, sam länge varit mycket sjuklig, och hvilken nästan alltid varit en af de första, som blifvit angripna af andra på stället gånabara sjukdomar. Hcs henne borde man väl med skal kunna antaga en receptivitet äfven för koleran; mes, oaktadt hon med ett exemplariskt nit skötte 3I:ne af de svårare kolerapatienterne efter hvarandra, har hona dock undgått all smitta. Ingen sjukvaktare eller sköterska, endast en bland 24 sjukoch likbäs rare, ingen tvätterska , ingen dödgräfvare har fått koleran. Samma dag då koleran utbröt här i staden, insjuknade i samma sjukdom 2:ne personer i Stilleryds by i:dels mil från staden, utaa att deras hus då haft ringaste kommunikation med Karlshamns stad, hvarken genem personer ellev effekter. I Mörrums hy, 1 mil från staden, har ännu intet kolerafall visat sig, ehuru en mängd bönder derifrån under hela epidemien dagligen besökt staden, och varit i många smittade hus. Många dylika fakta skulle kunna anföras, om jag ville göra denna artikel lika lång, som ofvannämde Jönköpings. Sam— ma besynnerliga förhållande, som i afseende på kolerans sätt att sprida sig väcker så mycken uppmärksamhet, och gifver vrågsiote kontagionister alltjemt styrka åt deras antagna sats, skulle bestämdt observeras äfven hos alla andra epidemier, om de:sas gång blefve lika minutiöst undersökt som kolerans. Hvarföre gör man i Vestindien och Amerika icke rågot våsende af gula febern? Månne endast derföre att man der är så van vid densamma? Jag för min del tror att icke detta ensamt bestammer deras liknöjdhet i detta afseende. Hvarföre tager man numera i London, Hamburg c. ingen notis om ! oleran, då den förnyade gånger visar sig epidemiskt? Männe icke dessa samhällen inom sig hysa kloke man nog, för att göra anordningar 2 detta afseende, om de icke hade erfarit att sådana tillställningar äro utaa änd,mål? Huru kommer det till att Danmark så länge haft fri kommunikation med smittade länder, utan attsjukdomen der utbrutit? Månne ingen i hela detta rike baft receptivitet för smittan? Om man vill antaga ett absolut kontagium, buru skulle maa väl då kunna förklara sig, att koleran sedan urminnes tider herrskat endemiskt i Indien och hela södra Asien), utan att den förr än år 1824 blif) Enligt bref från en respektabel person, som länge varit bosatt i Indien, har man här fått veta.

4 november 1834, sida 1

Thumbnail