Aftonbladet – 26 juni 1834, sida 3

i (Insändt), För lävgre tid sedan infördes i denna tidning en sammandragen berättelse om det i Borås använda nya bygnadsätt, medelst en kalkbruksberedning, som fylles i en form af på kant ställde bräder, hvaruti inpackas smärre sten. En dylik bygnad är nu, såsem för några dagar sedan omnämdes i detta blad, under arbete här vid Stockholm, på Hofmarskalken Lejopmarks egendom Långbro, belägen vågot öfver en fjerdedels mil utom Horns tull, efter anvisning af Fubrikör Rydin, som under Riksdagen vistas härstädes. Vid denna bygnad, 78 alnar läng och 22 d:o bred, ämnad till ladugård, är stenfoten lagd på veniiat sätt, hvarpå bärstolpar blifvit ställde, som upphära hela det öfre bjelklaget och takstolarne; det undra bjelklaget med redsn pålagde golfvet hvilar omedelbart på stenfoler. Vid bärstolparne, som äro afpassade efter brädernas längd, fästa, med aröfre spik perpendikulärt ställde bräder å ömse sidor af hvarje stolpe, i en rak linea, med så stort mellanrum, att emellan dessa bräder ej allenast är plats för tjockleken af den blifvande väggen, utan äfven de på kant ställde horisontella brader, som inskjutas derewellan och stolparne, och tjena till form vid gjutningen af den blifvande väggen. Sjelfva igjutningen sker med tunt kalkbruk, som hälles emellan de horisontella biräderne, hvaruti, medan massan ännu är mjuk, inpackas så mycket stenbitar, som möjligen kan rymmas deri. Då ett hvarf