Aftonbladet – 7 juni 1834, sida 3

OM DE HALLÄNDSKA KYRKOHEMMANEN. Oaktadt detta ämne redan flere gånger varit i tidningarna omnämdt, påkallar det, såsom ett af de mest talande bevis huru långt formerna stundom kunna åsidosättas, då administrationen intränger på domaremaktens område, i högre grad än de flesta andra ärenden, en noggran uppmärksamhet i ett ögonblick, då Konstitutionsutskottets majoritet låtit all fråga om anmärkning derå förfalla; och en sammandragen exposd af målet bör derföre i detta ögonblick icke vara utan intresse för någon, som nitälskar för äganderättens helgd. . Enligt hvad vi redan vid Riksdagens början i detta blad omnämt, hade Rikets Ständer vid sista Riksdag begärt, att, för pröfningen af frågor om Skatteköp utaf de så kallade Kyrkohemmanen i Halland; vid vederbörlig Domstol måtte varda, i närvaro af behörige Kronooch Konsistorie-Ombud i laglig ordning undersökt och pröfvadt, huru vida Koovgl!. Maj:t och Kronan eiler Kyrkan har jordägande rätt; och att, såsom följd häraf, jemväl måtte förklaras, att de uti administrationsväg redan vidtagna beslut icke äro af den beskaffenhet, att de kunna vara hinderliga för ägande rättsfrågors upptogande och afgörande i tvisteväg. Den Kongl. Resolutionen, konirasignerad af dåvarande Stats-Seckreteraren, mnursera Biskopen af Kullberg, afslog Riksens Si gäran; och de inders bet märk värdiga skål, som för afslaget äberopades, torde de lIlesta Läsare älven erinra I korthet böre vi dock :t Koneh Mart icke utan Eget voggrant irskädande fattar de redan vidteona beslut, (hiaribland Hikväl a ) Her on tvenne, angående hvardera hälften af samma bemg H Al tv 3 a raäåt stridande emot man Lyngåkra, voro all sägs såsom Krono3 te försäljass men andra hälf. SP. ö nämna de hulfvudsa a hvarandra, så att cna häl hemman kunna till s tea förklarades underkastedt Kyrkans stödselrätt) att dessa beslut vo:o grundade på en 1 sekler utöfvad, och en af Dansia och Svenstia Konungar befäsiad Kyrkornas rätt til nämde hemman; att det af Koogl. Maj:t för framtiden stadfästade arrendesättet af dessa hemman var allt hvad hemmansåboerne kunde begära, emedan: hvarje deras anspråk utöfver skälg bergning icke kunde vara annat än i strid med ägande rätten; samt att den begärda förklaringen, alt de administrativa Rege