Article Image
m. m. Det var naturligt, att denna Regeringsåtgärd skulle inom provinsen Halland väcka oro och många bekymmer. Mer än 200 hemmanr finnas der, som ganska säkert blifvit olagligen ryckte undan Kronans dispositionsrätt och underkastade en till åtskilliga missbruk iedande Kyrkornas städselrätt, under de omvexlirngar af Danska och Svenska Ofverherrskap, som provinsen Halland på 1600:talet undergick, samt under den administrativa förvirring, som vållades af Carl XII:s olyckhga krig. Bevisen häröfver äro så många och så öfvertygande, att något tvifvel derom ej kan längre uppstå; tv, då man vet, att efter Katolska tiden, alla klosters och kyrkors egendomar både i Danmark och Sverge indrogos till Staten, saret att endast viss del af sådara hemmans räntor anslogs till några kyrkors och inrätiningars underhåll, samt Presters och Kyrkotjenares löning, hvilka deraf ansågos vara i behof; då man äfven vet, alt i Kongl. Kommissariernes resolution vid Landtdagen i Malmö år 1662, ingen städselrät för kyrkorna garanterades, men väl de åt dem anslagna rän:or af vissa hemman, samt att således ingen sådan rättighet wnder senaste Danska tiden kyrkorna tillhört; då man vidare betraktar, att i det fall, då betyg blifvit begärdt af Danska Kansliet ang. ett dylikt IKyrkohemmans natur, (Becthequarn), behörigen styrkt blifvit, att kyrka eller Pastor icke enligt dervarande Handlingar ägt någon dispostitionsrätt öfver sjelfva hemmanet, utan blott en del utaf räntan; då man vidare funnit, alt i 1569 års Landbok, Kronan redan säges äsa dominium öfver al!a dessa hemman; att den anslagna räntan är 1 allmänhet mindre än Kronans behållna andel; att sedan benämningen Kyrkohemman är 1646 tillkom, Drottning Christina bortdoneiat sådana hemman till Lekmän och till några vissa kyrkor (hvilkas på denna grund ägande rält också Icke bestrides), att åtskilliga sådana hemman af Staten blifvit, enligt ordentliga köpebref försålda, såsom t. ex. till Adrian Tripp, Schicgel m. fl; ait endra blifvit dels förpavtade, dels indelade till Milities och Länsmansbostallen, hvarvid likväl alltid afaragits den till kyrka eller Pastor anslagna grundråntar; att dessa hemman j 1655 års Jordebok (etter Reduktionen) alltid antec:nas i Jordcbickerna såsom Kronan besparda, intilldess de 1 1718 års och följande, erhållit den bestämda rubriken Kronohemman; att de samtligen blifvit roterade till Båtsmanshäll, hvilket, som man vet, aldrig skett med annan jord än Kronooch Siatte-, utan är all öfrig jord endast extraroterad; att flera sådana hemman utgöra dagsverken till Kurgsgårdarna och den så kallade Gewvinst, som eljest aldrig beräknas för andra än Kronooch Skattehemman; att byten blifvit beviljade för sådana femman med andra Kronohemman, emot frälsejord, hvaribland ett 1673 för Landshöfdingen i Hallands Län. Då nu dertill kommer, att kyrkor och Prestersiap ännu aldrig vid uppkemna fågor kunnat med handlingar eller donatiovsbref styrka nåzon dispositionsrätt af de nu ifrågavarande hemmanen, samt att åboerna i alla tider deltagit i Riksdagsval och blifvit valde tdl fullmäktige: en rältighet, som hittills endast kunnat utöfvas af Krenooch Skatteallmogen; torde en hvar inse, huru orättvist dessa hemmansåboers besynnerliga öde är: att i senare tider, sedan under sekler aldrig skatteköpsrätt blifvit dylika hemman vägrad, förklaras vara arrendatorer åt Presterskapet, samt en nödtorftig bergning för framtiden vara all den belöning, de och deras barn äga att njuta af sitt arbete. : Det är alltför väl bekant, hvarifrån denna inkräktande eklesiastikåtgärd ifrån början utgått, äfven som att planen väsendtligast fått sitt stöd, genom det regeringsbeslut, som år 1819 ålade de fattiga åboerna, att bevisa: huruvida kyrkor och presterskapet icke ägde laglig städselrätt till hemmannen: då tvärtom vanlig lagprincip och billighet synes haf-. va bordt kasta denna bevisoingsskyldighet på de rika kyrkor och Pastorer, hvilka yrkade begagnandet af en sådan rättighet. Emedlertid hafva de försök misslyckats, som, af en ibland ortens nitiska Riksdagsmän, Bergt Gudmundsson blifvit gjorde, att genom Konstit. Utsk:s åtgärd vinna laga ansvav på de få regeringens rådgifvare ), som medverkat till detta för omkring 1000 familier högst olyckliga resultat, En knapp pluralitet i Konst. Utsk. har pu ansett detta obehöfligt; som det berättas till följd af de vacklande emdömena hos Utsk:s ledamötlerang. tillämpoingen af 166 och Ios CC

7 juni 1834, sida 4

Thumbnail