Aftonbladet – 7 maj 1834, sida 3

de Seceraonerna, hrvlika Lr aärf ernatla Gev gerom statslånet tiliökta förmiögenheten Det mest förvänaunde bevisfingssättet för dena lära (att skuidsättning ar valgörande både för santid och framtid) återfinnes hikväl i följande menivg: Den omäslisa utgiften, som kriget har ådragit JtJandet, ätersommer 1 form af ränta på staiden, och Englaped, långt ifrån att linna sig utblottadt genom ett kostsamt krig, har ökat sin förmögenhet Sevom fur orahuvdia milioners Pund sterling tillväxt i rörelseAA kapitalet. Derföre var Enzland mäktigare och rihare vid krigets siut, än i dess början: — På sådant sätt skulle all krigskostuvad förvandlas i en ren ekonomisk spekulation, alla Skattkammar-Kanslerevs under sista ärhuondradet nu tördömda operationer för skuldsättningen, skulle hafva varit de sakraste medlen alt öka vationens välstånd; Engelska Skattkammaren, som rman då af okutinniehet trodde uttömdes, för att betala subsidier åt allierade makter, klada främmande armer och störta KHaropas hela milltärmakt på Napoieon, har derigenom endast befordrat en uppstapling af kaptaler 1 Eagland; och de 20 tll 36 millioner EL. detta land årbgen betalie, utöfver sin statsinkomst, för att sjelf hålla 3 till 400,600 man vid sat landtoch stöförsvar, för att hygga krigsskepp, utrusta expeditioner, och upphandia krigsförräd, häster, avullerieffekter m. m. voro fonderna för en stor Bankivrättning, (PvaT tal af Skartrommar-Lorderne och ämnad att rikt efterverlden!! Allt detta, man förstir det väl, är yttradt, utan afseende på det sätt, bverpå stotslånen användas, eller anleduingen till deras upptagande. TidningsRecensenlenv säger vidare? att om förf. endast nöjt sig med tt påstå, det ett statstån kan understundom behöfvas för nationalsjelfständighetens försvar, för vativnela intressens understödjande, 0. s. v. skulle hav ej förundrat sig deröfvers men nu mäste han hösetgen varna för den grurdsats Förf. uppställer, såsom varande lika osann 1 tcorien, som våädig i praktiken: den nemligen: att statsskulden vore en nationalvälgeroing och att den ökte national-förmögenketen med sjeifva statsskuldsbeloppet. Om så vore, skulle det vara saut, att ju siörre statsskuld vi hade, desto bittre, och.att ju större skatter vi ertade,: för att betala statsskuldens ränta, ju rikare måste vi blifva. Gud vet hvarför man då skulle spara ; något; och ingen kunde väl då fatta, hvarföre Engelska parlamentet nyligen gjorde någon svårighet vid den stora ersättningen tiil Westindiska plantage-ägarne, Om desse fått 5e millioner L. elier 20, bade ju då ingenting betydt, eller snarare det större anslaget åt dem hade varit en större vinst för England. Bort då med den snillvike utlänningens påfund: ett hugskott som ej i England är nytt, och som en Engelsman, M:r Bylay för flere år sedan sökt göra gä!lande! Dennes djupa lagkunskap, var en verklig motsats af hans kunskaper i nationalekonomien; äfven han dref den satsen: att statsskuld ej är någon börda, att skatterna icke äro något ondt, att natiovev, då den betalar statens fordring gs-ägare eller statens tjenstemän, icke gör någon öfverflyttning af förmögenhet, som kan skada dess intressen, samt slutligen att de penningar, som uppbäiras af folket i skatt, nedfalla på dem åter, liksom ett uppfriskande regn. I sanning! de skatter som uttagas af folkets tillgångar blifva verkligen kondens serade i Skatt-kamrarnes högre regioner och nedstiga derefter i rika skurar; men de nedfalla olyckligtvis icke vå de fält, hvarifrån de förut uppstigit. De hafva utdunstat från arbetarnes anlets-svett och falla i uppfriskande skurar på sinekuristernas och de stora löntagarnes hjessa. De pumpas ur dena låga kojans ringa inkomstkälla, för att vattna styrelseoch tjenstemanna-värdigheternas höjder. De innebära musten af de nyttiga plantorna på industriens tält, som öfverflyttas till lättjans och patronatets rangväxter i den prålande kisel-jorden. De frambringas i stapnad af utlagor på medel-klassens förbrukving, och de falla i form af pensioner och löner på den rike och mäktige. De utgöra, alt nyttja skristens språk: en sky som dryper af fetma, men denna sky bildas genom den starka hettan af tulinit och utsöknivgshårdhet. Låtom oss derföre iebe femra örat åt denna kemiska process af financiel utdurstning; måt!c, 1 vlet för förfaltarens och den lärde Eneelska Domarens kovdenserade skurar, som falla på merigheterna Yran allmänna skattkammarens högre atmosfer, hellre dc naturliga källorae af folkets förmögenhet i lucna floder vattna