Aftonbladet – 18 mars 1834, sida 1

Gårdagens Plenum hos Ridderskapet och Adeln förmiddagen upptogs af tvenne ärender, Det första var besvarandet af Hr Cederschölds anmärkniogar vid Kongl. Maj:ts proposition om Statsverkets tillstånd och behof. Hans Exellens Hr Grefve Brahe uppläste först härom ett skriftligt anförande. Grefven medgaf sparsamhetsprincipen, men trodde, att den borde inskränka sig till sådana ändamålsenliga regleringar, som medförde verklig minskving i utgifterna; hvaremot den går förlorad, när man nekar behöfliga anslag, då sparsamheten blir en misshushållning. I anseende till försvarsverket, hade under de sednare Riksdagarne ett njugghets-system gjort sig gällande, hvars menliga ioflytelse Rikets Ständer sjelfve fått erfara. Så hade ej Carl X1, denne äfven inom Riddarhuset vid flera tillfällen beprisade Rikshushållare, bandlat, Han hade velat, att bvar och en skulle vara väl lönad, i mån af sitt behof. Det borde väcka hvars och ens förundran, huru ett par år efter det olyckliga kriget 1808 Sverge kunnat uppsätta en väpnad styrka af 6o,000 man till tands och sjös, bättre utrustad, än någon Svensk arm varit det, hvarföre vi hade att tacka den odödlige fältherre, som stod i spetsen för nationens apgelägenheter. H. Ex. genomgick derefter de särskilta punkterna i Hr Cederschölds anmärkningar. : Em Presidents lön i Krigs-Kollegium vore af behofvet påkallad. — Stockholms garnison var ej för talrik, och tjenstgöringen inom den fölle tungt på både befäl oeh manskap, De begärda nya anslagen åsyftade huf