Aftonbladet – 3 februari 1834, sida 3

celltldi: ACilll:iad Ull UL AOS IUI g ILYATTUCU AUT LTIUU LIC terne redan vid sista Riksdag emottogo underrätteldåvarande Ständers beredvi!lighet i sen om dåvarande Ständers beredvillighet i anslagsväg, samt hvad man det ögonblicket skulle trott om den, som hade velat förkunna, att allt hvad Ständerne då såfvo utgjorde en obetydlighet emot hvad Regeringen ämnade begära vid påföljande Riksdag. Reflexionerna voro föranledda af en i samma N:r förekommande tablå öfver samtliga hufvudtitlarna sedan år 1809 och lydde, i slutet af artikeln, som följer: Någon hvar lärer med skäl undra, genom hvad slags trollkonst det låtit sig göra, att på detta sätt kunna öka statens utgifter till ett flerdubbelt belopp, då likväl så mycket hederligt folk. som tyckt det vara synd att plåga med obehagliga påminnelser, försäkrat oss, att skatterna alldeles icke blifvit ökade. Lyckligtvis äre vi i tillfälle att upplysa, huru detta tillgått. Vid 1912 års ryktbara riksdag i Örebro, då det sedermera följda systemet i Riksstyrelsen egentligen vidtog, höjdes den direkta bevillningen på paperet endast med 400,000 Rdr, som dock är något. Men dessutom förböjdes Bränvinsbränningsafgitten med 340,000 Rdr, karta-sigillata med 60,000 och sjö-tulls-medlen och landt-tulls-medlen med 150,000 Rdr. Således utgjorde den effektiva förhöjningen vid denna Riksdag nära en million årligen. År 1815 ser det på papperet ut, som om den direkta bevillningen hade blifvit nedsatt med 300,000 Rdr; men då äro landt-tulls-ersättningen och bränvins-konsumtions-afgiften icke räknade. År 1815 frånräknades de båda nyssnämda posterna, på det Ständerna skulle kunna säga alt de nedsatt bevillningen; men i 1818 år Riksdagsbeslut finnas samma poster upptagna såsom en del af 1815 års bevillning, på det dåvarande Ständer skulle kunna säga att de icke hade ökat den. — Vid 1815 års Riksdag bör dessutom erinras, att Sverge erhöll under rubriken: Skadestånd för krigskostnader, 3,500,600 R:dr Pommersk courant. Detta år utvidgades äfven Riksgälds-Kontorets krediträtt på Banken till 2 millioner. 1813 ökades åter stämplade pappers-, tulloch ostafgifterne samt bränvinsbrännings-afgiften med 189,666, R:dr. Anslagen till Göta kanal samt de ofvan omnämda 250,000 R:dr, till inställande af förhöjning i bevillningen, med flere, tillsammans öfver 2 1-2 million, togos af Bankovinsten. 1923 uppsattes beräkningen af Tullinkomsten till 1,726,600 Bidr; Saluaccisen till 11,9253; Postmedlens behållning till 326,000; charta sigillata till 277.000! och bränvinsbränningsafgiften till 429,000Denna gång gick det icke an att taga så mycket af Bankovinsten; Riksgälds-Kontoret fick derföre lof, att för Göta kanvals och flera behof utfärda 3. procents-obligationer. Vid sista Riksdag ökades beräkningen af tullen och bränvinsbränningsafgiften ytterligare. Tullen räknades till 2,4 11,0003 postinkosusten till 3350,006; icharta sigillata till 300,600, och bränvinsbränningsafgiften till 545,000 R:dr. Uti förestående tablå finner man ett, som vi hoppas, tillförlitligt vittnesbörd öfver det sätt, på hvilket Rikets Ständer städse gått Regeringens system och. dess ständigt tilltagande fordringar, till mötes. Vid hvarje riksdag skönjer man en bestämd omtanka i afseende på nationen; nemligen att denna icke uti den direkta bevillningens belopp, som synes på papperetj skulle äga. en alltför ögonskenlig anledning att, beklaga sig. Då likväl de enormför höjning sar; som erfordrades att tillfredsställa de stigande anspråken skulle tågas från något håll, påfann en tredjedel af primitiva värdet; och man kan an taga, att-minst 10 millioner blifvit tagna från alla innehatvare af bankosedlar, utan att räkna 1809 å års sedelatsläppning,, med hvilken. deras förlust går till: 120: millioner. Dels har man åter kastat sig in på i Lånesystemet genom Riksgäldskontoret. Dels har I man höjt åfgifterna å sådana vigliga och oundlävaliga. konsumtions-artiklar, hvilka. ingen kan und-s:, ; vara. Härtillistorde: ock; böral. läggas en förhöjd ex-1 I peditionstaxa; och ökade dagtraktamenten vid -alla I förrättningar, hvilket äfven i väsendtlig inån fä i bär. den flora, Anassan. ut! os Hiföt oibiöiv 3 ;å : Då försköhingen ok Kaos, Djurgårde D. 1, Senare; tider utgjort föremålet såväl Hör den a Imänna somm iman, alt dils. anvisa på Bankovinsten eller utsläp-. på nya sedlar, hvarigenom dessa kunnat sjunka till: AUT avd sad Haia sugnilhe (lbsändt) vt